Då var det sant.

Det blev en sista dag detta året också.

Hur känns det då?

Vi lämnar det röda, eldiga fartfyllda året för....vad?

För det orangea kreativa, brusiga, tålamodsprövande och i vissa fall, ganska jobbiga året!

Här ska det prövas, allt det vi startade det gågna året, här ska vi underhålla eller misslyckas med våra projekt men av med dom blir vi ej.
Allt som skapade det röda året ger oss avtryck i vår blueprint så att vi sent ska glömma det, det är ett som är säkert.

Dagen började med grannarnas som vanligt störande morgonrutiner. Är det inte den ena grannen så är det den andra. Alltså vet jag att det kommer att förbli så, kanske de bättrar sig. Kanske den andra grannen kan tänka sig att sänka sin musik på eftermiddagar och kvällar så vi kan se de där tv - programmen vi valt ut utan att bli rockade av hennes toner i takt med tv hallåans blinkande. Kanske är det och blir det VI som är de störande grannarna nästa år.....?

Kanske det lugn som infunnit sig i just detta nu får fäste, får fortsätta, får vara.

Kanske kanske,

kanske inte bara kanske, kanske väldigt mycket är upp till mig, kanske allt det där är upp till mig.

Kanske jag väljer mina strider bättre nästa år, kanske jag väljer situationerna att lära mig läxor av med lite mer förfinade instrument, kanske jag lär mig att behålla den ro och den lugna rytm som CBE gav mig för en månad sen.

CBE en kreation jag inte förstod själv förrän jag såg eleverna ta del av och kunna åtnjuta dess kvaliteter, hur lugnet bara spred sig och satte alla ner på varsen stol. SITT! och bli sittande! Tycktes CBE säga till oss. Och där sitter jag än måste jag säga.

Vissa vindpustar har nästan vält mig men grundstyrkan är plötsligt skön att kunna hålla fast vid. Jag käner mig i det närmaste lat mellan varven men låt gå för det då, eller varför inte använda det positiva ordet, bekväm istället.

Det är tyst i staden. City har inte vaknat än, det som fashinerar mig här på gatan är att folk fortfarande sitter på uteserveringarna och fikar, det är envishet det!
Envishet om att hålla kvar, den delen av året som vi så alla desperat längtar till att vi till och med trotsar December bara för att få sitta ute!

Sommaren.

En Orange sommar står alltså för dörren, den kommer att bra med sig en hel del för mig personligen, detta vet jag ju, men också för de mina i min omedelbara närhet. Oj vilka omställningar. Oj vilket annat liv än det vi är vana vid.

I tystnadens spår ska jag begrunda det gågna året och bara se efter det som gjort mig gott, spara det, ta det med mig och invänta det som komma ska.


ORANGE. Jodå, jag är beredd.












*












Lördag

Och så infinner sig människors nästa stress på listan.

Nyårsafton.

VAD ska vi göra?vadskadugöra?varskavigå?vadskaviäta?vemskavibjuda?kommernågonattbjudaoss?varfördetochvarförinte?


FÖR HELVETE!


Människor med djur förstår nog vad jag menar, Vi med djur stannar vackert hemma och tar ansvar för de stackars djuren som ska behöva stå ut med de idiotiskt utkastade pengarna som fyrverkerier är.

Vet ni hur många djur som måste sövas för denna helvetes dag?

Vet ni hur många djur som skadas Fysiskt och psykiskt?

Nej jag lägger inte så stor vikt vid denna årets sista dag, däremot lägger jag stor vikt på kommande året, hur det ska inledas upplevas och inlevas.

Nyårsafton kan lika bra vara hemmakväll i pyamas som jeans tröja och en god lasagne, skulle jag känna för det kanske jag slänger på mig en vacker tunika, kanske inte.

Det enda jag har i fokus denna dag och natt är att genomlida den med hundarna.





Grått nytt hår!



*



En stilla undran

Varför badar folk sina djur?

Är det inte hästen som ska badas så är det hunden eller så är det KATTEN !!! som ska få sitt årliga bad!!!


Hallå?



Varför badar ni era djur?


Jag skulle aldrig få för mig att bada djuren om de inte bokstavligt talat är inkletade med skit!



Djuren behöver sitt fett för att inte frysa! För att må bra i sin hud! För att ha sina naturliga dofter!










*












Tillstånd....att vara i.

Liv utan syre

är att ta dansen i döden



Liv utan syre

är att spilla sitt liv


Liv utan syre

är att bli trängd, hängd,


SLÄNGD



Upptryckt mot väggen pepprad full av svarta hål



Där livet sipprar ut



Liv utan syre

är att behöva be



BE


om






RO.





*







Arbetsro

Skaparkraft.

Endast den kreativa vet vikten av ovanstående.

Endast den kreativa vet frustrationen och sorgen, de inbrända tankarna som smulas och sveps bort av avbrott avbrott avbrott.

Koncentration är en konst som man tränar upp, underhåller varje gång man nyttjar dess kraft, som stärks varje gång man återigen lyckas genomföra ett arbete i omgivning av Brus. Mer eller mindre Brus.

Sen har vi respekten.

När respekten för koncentrationen, utifrån bryts, så att avbrotten omigen och omigen uppstår, försvagas inte bara kraften av koncentrationen, inledningsvis skärper man den ju, går ännu längre in i sitt jobb, dyker ner och försöker krampaktigt hålla sig kvar i sitt skapande oavsett störande brus på utsidan, men..

Respekten som ej visas är också den som får frustrationen att växa.....

Elektriciteten sticka tusen nålar i skinnet från insidan, musklerna att spännas och magen att krampa. Om igen när bruset ökar, om igen.

Resultat av kreativitet utövad i brus som detta blir inget annat än högpresterande...i ca: 10 minuter. I ALLA de andra timmarna där man kämpar för att nå tillbaka till sin koncentration som nu mest gör fysiskt ont blir resultatet SKIT.

Och då sjunker per automatik självförtroendet.

Värdelösa jag som inte ens kan skriva. Skapa. Göra.

Lugn och Ro?

Arbetsro?

Skaparkraft?

Kreativitet som kanske vågar sig fram igen?


Skulle inte tro det va.






*







Barn är Barn är Barn.

Barn är känsliga individer. Vi vuxna är mer än om igen och gång på gång så vidriga i våra handlingar att vi borde sätta oss i skamvrån och skämmas.

När det kommer till högtider tex. som nu, i Jultid, och det ska firas med dina barn, mina barn och våra barn, andras barn, deras barn och alla andra barn! Så sätts man lätt i situationer där man får göra val.

I dagens familjekonstellationer är det mer en regel än ett undantag at det är någon form av arrangerad syskonrelation.

Är dessa mindre värda?

Svar Nej.

Gillar dessa barnen varandra mindre?

Svar vet ej, men i många fall är de lika nära varandra som vilka syskon som helst, om inte närmre!

När då släkt och vänner ska fira extra med någons barn, och bjuder in barn från en familj, men SÄRSKILJER och väljer ut endast ett av TVÅ barn och sätter dessa två barn i en orimlig, olidlig SITS där båda dessa måste förstå de vuxnas orimliga vidriga krav av egosistiskt tänkande, då har det helt enkeltgått för långt!

Som förälder sätts man också i en sits där man vill vara alla till lags. Jag skulle aldrig förneka mina barn att träffa släkten även om jag valt att utebli eller avstå, men att behöva säga till det ena barnet att tyvärr, du får inte följa med för du är inte deras släkt, det är fan inte kul, det kan jag lova.

Hur vuxna kan bete sig så förstår jag inte!

Hur vuxna som själv VET HUR DET ÄR ATT VARA UTESLUTEN UR EN GEMENSKAP kan handla så mot BARN för något som fullständigt går över mitt förstånd, HUR KAN MAN HÄMNAS PÅ BARN?


HUR LITEN ÄR MAN DÅ I SITT EGET JAG?


Inte nog med att det kvarvarande barnet blir ledset, det barnet som är utvalt och får lov att åka på julfest känner sig så fruktansvärt dum och får såklart SAMVETSKVAL OCH DÅLIGT MÅENDE och VILL JU KNAPPT ge sig av!

Men som vi alla vet försöker alltid barn att vara LOJALA TILL ALLA OCH ALLA TILL LAGS så i sista sekund Kan de bli övertalade ändå.


Nej fy fan säger jag bara för vuxnas trångsynta handlande där vi skapar mönster och tankegångar för de kommande generationerna, där vi delar upp mitt och ditt liknande rasistiska tankar, "Håll dig på din kant, du är inte en av oss" och där BARN ALLTID ÄR DE SOM FÅR LIDA!




GOD fortsättning önskar jag alla och förresten, Äger vi våra barn? är det inte så istället att det är en ynnest att få lov att HA DEM I VÅR NÄRHET???????

Oavsett om det är mina, dina, våra eller deras?





*



Akademien för det okända.

Jag biter mig i handen för att inte skrika!

En slappedag som denna zappandes mellan olika kanaler hamnar vi plötsligt på kanalen som visar utagningen för utval av ett nytt medium till ett Tvprogram.

MEDIALITET, MEDIAL FÖRMÅGA är det som bedöms.

Då undrar jag högt och tydligt:

VAD HAR MEDIALITET MED TELEPATI ATT GÖRA?

Eleverna ska idag kommunicera med hästar i ett stall och finna ut vilken häst det är som har ont. Inte nog med att de får TA PÅ HÄSTARNA (!!!!!!)  det sägs vara ett medialt arbete.

Jag har jobbat i många år och jobbar ständigt för att hålla Djurkommunikation och Telepati så vanligt och jordat som möjligt, jag sliter mitt hår för att berätta skillnaden och hur viktigt det är att hålla isär begreppen för att inte locka med den så farliga, för sökare, medialiteten.

Här kommer då ett program som ses av alla de som på något vis söker sanningen i medialitet och telepati och så går ett så välsett program in och likställer förmågorna att kommunicera med de döda och kommunicera med de levande!!!!!!!!!!!!!!!

Snälla Producenter!  Telepati är kommunikation med levande individer och kan ALDRIG blandas med MEDIALITET som är Kommunikation med DÖDA!

Ska vi någonsin få någon form av seriositet i allehanda ting får väl i alla fall ni också ta ert ansvar för den informationen ni sprider!


Snälla Läsare, Snälla tittare, Läs ovanstående text noga, och ta till er, man behöver INTE ÖVER HUVUD TAGET använda Medialitet för at kommunicera med djur, de finns här, hos oss, mitt bland oss, till skillnad från de döda som vi behöver använda en HELT ANNAN teknik för att kontakta.

Det är helt olika kommunikationscentra och helt olika typ av energiarbete.


Det är och har som sagt i många år varit ett stort arbete att lära människor skillnaden och det känns TRÅKIGT när TV profiler kända som dessa inte kan vinkla så viktiga saker på rätt sätt.


Stort - till ett program som jag trodde höll måttet.

Ursäkta. Men...det blir ett inlägg till.

Avsnittet efter (Det är tydligen något maraton) ska de finna en LEVANDE person. ÄN EN GÅNG misslyckas de med att berätta för eleverna, i alla fall i tv rutan om skillnaden mellan telepati och medialitet.

Läraren för dessa blivande medium kan alltså inte ens på ett lättfattligt sätt beskriva vad skillnaden är.


Första övningen gick också åt pipan, såklart, hur skulle det kunna gå på annat sätt när de instrueras utan INSTRUKTIONER !!!

/Carola, som inte bör se fler avsnitt.

Ett surt mail fick mig att vakna

"Du har inte ens skrivit God Jul i din Blogg! "

*skratta*


Nej det stämmer... Tiden har gått åt att laga mat, förbereda och...ta det lugnt!

Julafton igår var en lugn och skön tillställning med Simons närmaste och kvällen var över innan vi hann säga Risgrynsgröt :-)

Alla var nöjda och glada och Tomten var snäll til alla envar. Kanske lite extrasnäll mot mig, vad jag nu har gjort för att förtjäna det.

Veckan är lugn och lång, Nyårsafton är nästa punkt på Listan som kräver tankeverksamhet för mig. I övrigt tänker jag hasa rut i min pyamas och mitt oborstade yttre och endast agera om nöden kräver.



God Jul!






*





Liten blir större

Julen har gjort det igen. Tagit tag i mig i en rejäl svängom. Än det ena än det andra. Men det är skönt. Lugnt och Fint.

Vad vi har gjort idag kan ni läsa om HÄR: medmera.blogg.se


Liten växer och blir större, jag förundras över hans klokskap som man kan se när man blickar rakt in i hans själ genom hans vackra ögon. Dock bytes denna klokskap ibland (Ganska snabbt) till tokskap och då vältes hela hemmet kan jag lova.

Fast stor är inte sen att hänga på då.

Infogar en liten bild på den lille vackre. Visst är han fin :)


image159




Nostalgitripp

Djupdykning i 80 talets "goaste" Julkalender.

Vi hyrde igår, Albert och Herberts Julkalender från 1982 till Lillfröken i Famlijen.
"Här lilla gumman ska du få se något kul"

Tösabiten somnade efter 3 avsnitt, precis som planerat och SEN



sen kunde VI ta över...

Och frossa...

I tokigheter, roligheter och skrattkramper värda sitt namn.

Vilken Nostalgitripp!!!


ALLA borde inleda julens vecka med att sätta sig med familjen till den samlade versionen av Albert och Herberts Julkalender, det blir garanerad Succé.

Och vilken grej egentligen, utan att förtråkiga det hela, vilken humor, vilka socialpsykologiska aspekter, vilken vardaglig drama som spelas upp, på allra bästa sätt, vilka tankeställare man får!

Ja det måste jag säga, med den goda silltallriken och med den avrundningen på kvällen så börjar i alla fall jag få lite julstämning.






*


"Hebbe Lelle"






Rutiner

Rutiner utvecklas alltid i en relation. Om båda trivs och är nöjda med allehanda förfaranden så sägs det inget, ingen blir stött, ingen småretar sig...då flyter allt bara på.

Om den ena eller ene börjar reta sig på rutiner märks det omedelbart då smidigheten försvinner, det blir liksom...knaggligt i det vardagliga.

Om inte den andre partern döljer det väl.

Men varför gör man en sådan sak?

Rutiner man trivs med, som inte sticker ut, märks inte heller.

Rutiner man inte trivs med bör man ändra direkt.


Vad har ni för rutiner?

Är det viktigt för er med liknande rytm varje dag? Är det en sorts trygghet eller tänker ni aldrig på det? Det bara liksom...händer?

Tar ni hänsyn till er partner och undrar ni någonsin över om er partner är nöjd med era rutiner?

Man kan hänsynsfullt påpeka att detta, just detta skulle jag vilja ändra, vad tycker du?

Eller så kan man burdust fullkomligt köra över och mosa sin partner, vilket ju sker när man retat sig en längre tid och man helt enkelt inte längre kan hålla sin frustration i styr.

Vilken metod är bäst? Hur skulle ni göra?

Hänsyn?

Respekt?

Kommunikation?

Rutiner behöver vi allihop, men de ska passa alla.

Vad kan då en rutin vara och hur mycket frustration kan vara värt att spy ut över något man inte är nöjd med?


Diskussionen ä'r öppen.

Jag är jävligt nyfken.



*







Livets läxor

Och livets läror.

GÅR det att fördöma någon annans liv och livsutveckling?

Fördömer man inte sitt eget görande då? sin egen plan? sina egna val i livet?

Röda året är snart vid sitt slut.

Röda året skulle lära oss att bejaka allt som startas upp,allt som från frö äntligen hade vuxit upp, allt som föddes detta år, allt från ideer till projekt till livs levande individer.

"Att säga JA till livet"

Var detta årets läxa




Lärde vi oss den?


Lärde du dig av den?



Våra inrutade rädslor och mönster avlägsnar gärna det lilla som ibland behövs, nämligen hoppet.

Utan hopp har vi inget kvar.

När hoppet ar slut kan vi inte längre hellre ta till oss det röda årets kloka ord och läxa, att bejaka livet.

Men

Vi blir påminda, och kommer att bli påminda om och om igen tills det är ett faktum

tills det verkligen är så

tills vi inser att livet är ett måste för att leva.


OCH


Tills vi sagt ja, inte bara till vårt eget liv som vi faktiskt kan skapa precis som vi vill ha det, tills vi sagt ja till den generella livsbejakande faktorn "hopp"

Tills dess får vi också gå igenom situation efter situation som visar på denna lärdom.


Nästa år kommer med Orange energi.

Året då tålamod belönas.

Detta kan tolkas på olika vis.

Det viktiga är ändå att leva I det, inte flyta ovanpå alla andra och blicka ner, ta till sig sina egna brister och genomgå ännu en transformation där nya lager skalas av.

Orange, som så många skräms av, ska egentligen ses som nya möjligheter för kreativitet.

Kreativitet för att hålla vid liv det som föddes det röda året. De projekt vi startade.

Livsbejakande och med hopp, så kan vi gå in i nästa fas, nästa år.

När vi lär oss att bejaka liv kan många smärtsamma processer flyta förbi, passera eller gå rakt igenom våra liv, beroende på hur stor läxa vi behöver.

Med hoppet besegras det mesta, även rädslan för att leva.

Mina val i mitt liv måste respekteras först och främst av mig sjäv, men tänk på, innan du dömer någon annans göranden och val, titta inåt, se om din egen boning, läs av vad du själv kan tänkas ha missat eftersom du nu sitter i denna situation.

Dömer du någon annan sänker du ditt eget värde, om och om igen.

Att JOBBA med sin personliga utveckling tar personen framåt men det betyder INTE att man lyckas alltid för det!

Det viktiga i detta är ATT man gör det, inte om man lyckas hela tiden.

Universum läser hela tiden dina försök till att finna ditt livs väg, att man trampar lite snett ibland kan straffa sig snabbt men Universum finns fortfarande kvar och gör inget annat än att fortsätta läsa av dina vibrationer, läsa dina val i livet.

OM, Om man väljer att döma andra för att de I ALLA FALL har valt att JOBBA med sin egen och andras personliga utveckling stoppar du DINA EGNA möjligheter att utvecklas till en fri och livsbejakande personlighet !

Tänk över era val!

Tänk över era ord!

Tänk över era steg på livets väg!

Kan det vara så att.....KAN du tänka tanken att......SKULLE DET KUNNA vara så att du förlorat greppet om din egen sanning? I DINA SÅ STORA FÖRSÖK att göra allt perfekt? Att Målet i sig missas då varenda steg du tar går ut på precision och prestige?

Ja, det kan visst det vara så..

Att döma andra  bygger på sin egen litenhet. Det förtorkar ens personlighet. Skrynklar till själen tills den tagit russinets form.

Och först då kanske man upptäcker att



LIVET




Har passerat förbi!


Och då hjälper det verkligen inte att döma, att fördöma, att titta ner på andra för att de har tagit tag i sitt inre liv och kanske till och med visar detta utåt.


Så funkar det liksom inte.




Vattna din själ



Låt själen fylla ut din kropp...i alla vinklar och vrår...sträck på dig och känn att du är där, på insidan i dig själv.

Se över dina egna göranden och sägande

och sen...


Förbered dig på att gå in i detta mycket kraftfulla år av kreativitet.



ORANGE



Fantastiskt.

Jag vet att det blir så.

Min egen personliga utveckling fortsätter...såklart...jag lever ju mitt i det, utan att dölja det, utan att visa upp andra ansikten finns jag där, den jag är, just nu.

Jag vet att det inte gillas av alla att jag visar det så tydligt, men de som uppskattar det vet också att man måste vara genuin för att det ska funka

för att man ska trampa rätt

för att det ska bära frukt.

För att man ska inse och förstå


DET HÄR ÄR MITT LIV...och det HÄR har jag lärt mig....även om det inte visar sig vara så kul...vackert eller välarrangerat alltid...

så är det för mig personligen det viktigaste jag kan göra, först och främst för mig själv

Att fortsätta vara JAG.








*








Som man bäddar får man ligga

Är det inte bara ett fult gammalt uttryck?

Jo kan man ju tycka, men visst är det så att det ligger mycket i det.

Att stå för ord och handlingar.

Att stå för, att ta ansvar för det man sprider, delar med sig, ger ut.

Sådant man lagrar undermedvetet hoppar ut. kanske som grodor när man behöver använda sig av det, men är det mindre sant? Nej, inte alls.

Det har gått 7 månader sen Maj Månad, ännu fler månader sen innan dess, och i mina tankar finns såklart, vem då? vem istället för mig?

Men det är ju inget att tänka på längre, dax att släppa och gå vidare.

Ord blir handlingar.


Ord blir handlingar.



Ord man inte behöver, ord som används för att beskriva......



Tidig morgon blev det, hade sovmorgon men den raserades. Lång dag.



Leta Leta.





Igen.









*







Söndag kväll

Vaken vaken..att hålla sig vaken när febern rasar och rusar...inte lätt....kallt var det på tåget men det var tur det, med värme hade jag somnat direkt.


Andra hundar i kupén, kunde inte somna ifrån stor och liten, funkar inte så.


Ensamt, trist att vara ensam vid sådana tillfällen. Liten behövde kissa men höll sig modigt, station efter station. Duktig är han.


Vilka pärlor, vilken tur jag har.


Vi lyckades få de platserna vi behöver för att stor och liten ska få plats, redan i Linköping sa konduktören, så vi flyttade över och de kunde bre ut sig och sträcka på sig. Konstig känsla bara. Underligt, jag trodde gemensamma beslut skulle hållas. Men nej, det var nog inte så viktigt.

Denna gången heller. Så där satt vi. De höll sig och jag höll mig vaken. Vad skönt det måste vara att inte ha något att tänk på, bara sig själv och sina egna BEHOV.




Hemma. Nedräkning. Men till vad.




*


Värdefullt

Många timmar, många möjligheter, otroligt många och fina stunder. Luncher ihop, tidiga eftermiddagar...........kvällar, långa frukostar.....image158
Promenader, middag, fika, och shopping.

Mysigt hotell och lång resa hem.



Tänk



Så mkt tid ihop var det längesedan vi fick.




Man ska vara glad för det lilla har man ju lärt sig....men detta var mycket mer.



Uppskattas för vad det var trots förkylningar feber och segdragen hosta.



Inte lätt att hänga med men jag gjorde ju så, allt från långa arbetsdagar till sen kvälls middag, kanske dumt att pressa gränser för vad man orkar men hur ofta får vi vara tillsammans i en miljö som denna.


Kanske också dumt att varva nytta med nöje men det funkar, verkligen, när det visas respekt  och förståelse.



Dax att åka hem, så här sitter vi. många timmar till på tåget. men det gör ju inget efetrsom stämningen är skön och det finns gott om tid till....TID!





*




Vy kyla och känsla.

Upplevelse Inlevevelse och Finstämdhet.

image155


image156

image157


*





Idag kräker jag på

föräldrar som instruerar tioåringar i hur man skalar ägg, högt och ljudligt som i en demonstration i en offentlig matsal.

"Och så knackar man där, ja just där på ägget"
"och så blir det ju ett hål"
"och då ser man ägget därigenom"
"och då kan man börja plocka äggskalsskärvorna ett efter ett för att se ägget"
"Sen kan man börja äta ägget när man ser det. då tar man en sked"


osv


MEN HALLÅ!!!???


Suck pust och stön.




5 alvedon och en huvudkudde nu. Samt en varm man.



SKÖNT.

Efter två veckor

Trött förkyld slut


men



LYCKLIG



För du är här.







*




Men oj

Vad jag har sovit! Vad vi har sovit! Hela natten! precis som vanligt igen, men så otroligt skönt då

Det var välbehövligt verkligen.

Mysigt föredrag igår, lite tyst publik men gulliga och fina.

Idag är det Tisdag om jag räknat rätt (Det kan man aldrig så noga veta)

Det innebär at det är Onsdag i morgon ............

Hm.

Nu Kaffe och snart Buffé.

Lång runda i iskyla med hundarna, vackert gnistrande mark och alla dessa granar med lampor i. Alla upptända fönster med stjärnor i...

Julstämning!

Idag ska nya lager skalas av i utbildningen. Det är en mycket speciell grupp av människor, otroligt medvetna med skarpa linjer. Mycket att hålla ihop men otroligt givande..
3:e dagen idag. Brukar vara genombrottens dag.

Här ha det hänt något i alla fall, jag tror att de tjockaste lagerna nu fallit.


Och hur skönt är inte det då.



*







Ny vecka

Och inte vilken vecka som helst.

Arbetstiderna är sköna, att börja en timme senare innebär att jag kan jobba en timme mer - med annat

Det är massor som ska stämmas av såhär innan årets slut.

Men denna veckan...

Ännu en CBT. 6 Dagars jobb och utbildning med mental träning. Tufft djupt och......energikrävande.

Jag fick in 4 nya lärarassistenter i systemet i går, otroligt kul och givande!

I går eftermiddags var lyckan total, mat skulle intas och jag har varit sugen på sushi hela veckan. Hemma är vi ju bortskämda med att på ovanför sushibaren. Här finns liksom inte ens ett Sushiställe!

Sagt och gjort så traskade vi runt i riktning mot...? Ingen aning....något som var öppet.

På torget landade vi på någon asiatisk krog...som visade sig servera vad jag längtat efter! Dessutom vegetarisk!!

Tack för det, vars 13 bitar och såklart friterad banan och glass på det, behöver jag säga att jag fortfarande är mätt!



Idag är andra dagen på CBT, en lärarassistent kommer in i dag för att stanna resten av veckan.
Det är kallt.

Svinkallt.

I alla fall när man går ut med hunden i pyamas.


ALLT triggar julnerven nu.

Någon som skalar en apelsin, en pepparkaka, en skylt om glögg, en matsedel med jultallrik...

Längtan är stor.


*














KÄRLEK

Kärlek är bra underligt.

image148

Ibland är det migränframkallande. Man känner sig instängd. Trängd.


image149

Ibland körs det med fula trick.


image150

Ibland är förvåningen större än stor. Vad ÄR det här?

image151

Man blir liksom attackerad.


image152

Elaka ord som gör ont.


image153

Ibland känns det till och med som om någon hoppar på en!


image154

Men tänk..

Vilken ynnest att få ha varandra

För

När allting kommer omkring


Så är det ju så att störst av allt är

KÄRLEKEN.




*



Kylan kom tillbaka

Det är mer än snorhalt ute.

Men det gör ju inget.

För mig i alla fall.

I ett ögonblick av "Måste ha hysteri" köpte jag mig ett par vinterskor varma som om jag skulle till Sibirien. Vad som skulle visa sig med dessa inte bara otroligt snygga skor, de är utrustade med specialhjälpmedel också!

Man kan fälla ut broddar, både fram och bak!


Är det inte fränt!

Plopp så är man säkrad från hjärnskakning, blåmärken, vansinnigt ont i ändan och brutna kroppsdelar.


Fiffigt så det förslår.


Denna svensk ska bara komma ihåg och fälla in dom också när jag går inomhus.

Här i denna stan har de i vissa butiker stolar precis innanför dörren som erbjuder en att sitta ner och fälla in brodden. Smart!


Natten var kort. Huvudet landade på kudden någongång efter 22 ochdär befann jag mig i något sorts dödläge tills jag vaknade 04.30.

En timme till mumlade jag och vaknade då såklart 05.30.

Några minuter till bräkte jag och vaknade05.33.

Såklart. så dumt, några betyder 3. jag borde lärt mig.

exakt 22 minuter till tänkte jag och somnade till.

Jag satte mig käpprakt upp i sängen 05.55.

Jo jag tackar jag.

Liten har sovit hela natten och med tanke på hur stel jag är så har han nog legat på mina ben. I sängen såklart. den lille filuren.

Att kissa stod inte högt på listan så matte fick berätta sagan om den lilla valpen som kissade på sig för att så snart som möjligt tvinga ut honom.

Storsjön fick sig ett tillskott sen rusade liten in igen och placerade...


sina


HUGGTÄNDER


i Texas PANNA!


Detta var ju då ett dumt drag upptäcte vi allihop så nu ligger han ihopkurad här..

På mina ben

I sängen igen såklart.


Dagen idag är minst lika lång som någon annan dag, enda skillnaden är uppgifterna och att det är Fredag.

Hela dagen.


Har ni inte beställt boken "Kund hos Kosmos" än så är det dax, gör det!



Ha en god dag.


*





Nostalgi ..... minnen i bilder.

Tömde mobilen på bilder, hade mer än 200 minnen i den. Ganska mysigt att se tillbaka på sommaren och hösten....

image132
Frukost med fantastiska Donau som utsikt....favoritfrukoststället...

image133
Simon och jag Brunch, barnlediga. Sista morgonen man kunde sitta ute 2007.

image134
På promenad. förvånan. Är detta vår stad?

image135
Cafeét där jag alltid väntar på Trixi. Kaffe och ostfrallor....

image136
"Systrarna Bus" på väg till stallet.

image137
Älskade du.

image138
Hamburg Centralstation. Här har jag varit...några ggr....

image139
På väg til stallet :-)

image140
Lycka! Sprudlande glädje.

image141
Sammankomst med vänner.

image142
Födelsedag!

image143
Lunch på bryggeri. Tyska landsbygden. Underbart god mat ...och öl!

image144
Fika med Bippa. Mysfaktor hög.

image145
Öl innan maten. Efter lång arbetsdag. Pust.

image146
Vrålhungrigast. från tyskland på väg till Österrike med Trixi.

image147
Oj...vilka minnen. Stunden senare bär jag denna. Vilken känsla :-)



Tänk vad man samlar på sig!


Värsta nostalgitrippen såhär på morgonen.

Dax att rycka upp sig och starta dagen.



*




Vilken natt...

Meddelanden från djuren....ska man ju lyssna på.

Fast

det är inte alltid man är med på vad dom vill och menar.

Liten har en speciell knorrning när han behöver kissa, en speciell knorrning med pip på slutet när han behöver göra stort.

Stor har ett metalliskt ihåligt HÖGT ljud när han vill ut och ett ännu värre obeskrivbart som han gör med hela kroppen när matte förvägrat honom något av livets goda, tex: att springa lösoch jaga alla flickor i stan.

Jag vaknade och trodde det  var morgon då liten satt på mitt huvud och var fullkomligt upprörd. Han utstötte ett ljud som var helt nytt och därför för mig inte lätt att tolka.

Några bilder fick jag inte in, den versionen funkar inte så bra på mig när jag blir VÄCKT.

Dock tyckte jag väl på att jaha, det är väl dax att gå upp då.

Telefonen visade på 23.45. !!

Hm, skumt, undrar vad liten ville, för lagom tills jag tänkte han måste väl gå ut då så hade han somnat igen, men JAG var klarvaken!

Preciiiis när jag nästan somnat en timme senare började han pipa i sömnen så jag trodde någon slog honom, så jag fick lugna honom lite och tänkte, nehej nu så måste han ut!

Men nejdå, liten valp sov som en gris igen.


Och JAG var klarvaken.


Efter ca 40 minuter så kände jag att nu....

Då börjar den store SNARKA så högt att jag blev tokig!!!  Och ja jag erkänner, han kunde fått en pocketbok i ändan men som tur är så siktar jag dåligt i dagsljus, i mörker siktar jag såklart inte alls. Men han vaknade av dunsen i väggen och rättade till sig och till slut var allt tyst.

Tills den lille började snarka.

Nej...tänkte jag, klockan är 4 nu, det är lika bra att gå upp!

För det verkar ju som om båda två anser att bäst vore om jag vaknade ändå,

Men se då somnade jag och sov till kvart i 6.

Underligt.

Har någon mått dåligt i natt?

Jag lär väl få reda på det i så fall.


Dax för mkt mkt starkt Kaffe i alla fall.




*




Lösa upp gamla mönster

Det är alltid lika träffande...

"Vilken bok bör jag läsa nu?"

Vi står i Organisatörens lokal framför hennes bokhyllor fulla av böcker.

Hon brukar peka ut den boken som passar mig bäst just nu och denna gången var det såklart inte annorlunda.

En bok om at lösa upp gamla tankemönster


Utbilningarna vi har nu är grundade på detta så ämnet är långt ifrån främmande, men att läsa andras böcker om detta håller jag mig ifrån, jag vill inte på något vis bli färgad andras metoder eller sätt.

Men jag tar på mig min privata jacka och slår mig till ro inför natten, trött så ögonen korsas bokstavligen, jag får läsa samma meningar om och om igen men det kvittar,,,,

Jag kan inte sluta läsa.


Alla orden jag läser är för mig självklara, de är för mig så integrerade i min livssyn och mitt åskådningssätt redan, men hur underbart är det inte med en fräsch dusch av kunskap!

Jag somnar gott med lampn tänd och boken på näsan, hundarna huller om buller i sängen och efter en stund vaknar JAG på hundfilten nedanför-

Jo jag tackar jag.

Efter att ha ordnat med allehanda Universella ting såsom att förflytta 50 kg sovande Bulldog, somnar jag gott och sover hela natten.



Jag vaknar halv 6 och inser at det lill skräpet inte ens varit kissig i natt, vi har alla tre sovit non stop.



Efter att ha snabbkissat både liten och stor sjunker jag ner i sängen med dator, kaffe och bok, jag måste ju läsa mer!

Vad som slår mig är språket, författaren är tyska och jag känner så väl igen melodin trots att den är översatt till svenska, men phu vilken usel översättning tänker jag..

Men hallå?
Är det inte vad jag läser om?

Att lösa upp gamla negativa tankeätt


Så jag ändrar mig genast..

Vilken tur att översättningen är som den är för jag känner ju mig så hemma och bekväm i det tyska språket!


Hundarna slocknade stenhårt igen och det värsta är. stor har lärt liten att man bör snarka för att matte verkligen ska förstå hur djupt man sover!

Förstår ni vilken kör här är!


Jag läser vidare i boken och skrattar gott, jag kunde skrivit den själv, men nej det kunde jag ju ej ha gjort, för då skulle jag inte läst den, bara konstaterat att jaja, det där var mina ord, nu är den klar och nu rusar jag vidare till ett annat projekt.


Så, tack Bärbel Mohr för boken "Kund Hos Kosmos"


Jag tar till mig varenda ord och jag känner redan hur BRA denna dagen, resten av detta året, och hela resten av mitt liv kommer att bli.



Tack!






*





Så är det ju!

Insikt på Insikt blir till slut en Utsikt som berikar vår Framsikt.


At förstå är hela poängen med att kunna gå vidare i livet.

Kroppens medvetande är så skiljt från hjärnans medvetande att det går inte ens att jämföra ämnena i samma bok.

Minnena är integrerade och följer de olika rytmerna vars elektriska impulser  vägleder signalerna till rätt station.


Vad jag minns är inte detsamma som vad kroppen minns.


Så är det ju!





*








Tidigt....tidigt...

Mkt jobb, projektarbete att läsa, möten att förbereda, struktur att ändra innan årets slut.

Starkt kaffe denna morgon.



Busig valp.Texas är inte överdrivet imponerad, men låter honom hållas.





*



Tröttast

Kan man lugnt säga att jag är.

långa dagar.

Intensiva dagar.

Eleverna förstod idag att det inte är att bara lyssna, 8 timmars fysiskt arbete per dag i 6 dagar, då får man lov att vara lite trött.

Föredrag ikväll, om balansen hos småbarnsföräldrar. Hur man skapar och bibehåller balans i kropp, själ och sinne.

Hur man tillfredställer sina behov av att få vara sig själv samt ergonomi, hur man använder sin kropp.

Uppskattat verkade det vara och gruppen var liten till antalet så det blev riktigt lyxigt.


Hundarna har däckat, rundan blev kort, det är verkligen svinkallt!

Jag har i alla fall hittat täcken till dom båda idag, det blir premiär till morgonrundan.



Å..på tal om morgon...


Frukostbuffén hägrar.



Många tankar



Samt


Godnatt



*




Kallt

Tidig morgonpromenad, glömde vantarna...dumt.

Förfrusna fingrar och snörvel.

Liten kall och pipig, store bara trött, han sover konstant sen vi anlände.

Just intagit frukost på hotelet vid sidan om, de har Jordens bästa Buffé. Inte mesta, bara bästa.

Troligtvis pga alla idrottare som mättar sina magar här varje morgon, det måste ju räcka länge då. Kvaliteten är skyhög men priset är lågt, utbudet är ALLT man önskar samt lite till.

Nu en stund i lugn och ro innan jag och baby Blå traskar över till en annan kurslokal. Vill vara i tid, känna in, känna av, men det verkar vara en lugn fin stämning där.


Lång vecka, långa dagar, Otroligt kul.



Men






KALLT!






*

Insikt

Jag tappade något sist jag var här.

På något sätt höll det sig kvar här hela tiden

FÖR


När jag kom in igår smältes jag samman med känslan


av fullkomlighet


Och visst var det så


Att det var här det började


Det var här det försvann


Och det finns ju minst en god anledning


Till varför vi ska vara två här under några dagar


Så cirkeln ska slutas


Vi klarade det, inte utan sår och ledsamheter



Men vi stod ut, klarade det och höll ut.


Det var så det var


Som ett djävulskt massivt test


Jo tack för kaffet



Och tack för förtroendet


Eller hur ska man formulera det, när någon manipulerar ens liv så till den milda grad


Att man tror att det är ens eget görande, tänkande och mående.


Men jag hittade det igen

Jag hittade helheten

Jag hittade något jag saknat länge

Jag hittade mitt leende, mitt lugn mitt seende.

Och en MASSA annat kom över mig...

Ideer, kreativitet, skaparlust och anda, MIN anda, mitt jag.


Skönt.

Och tänk...det fanns kvar, låg här för mig att hämta när som helst (?)

Inte konstigt jag känt mig tom, viljelös, orkeslös.

Nu är det bara en person till som ska fylla på sina förråd med ren luft och tappade sugar.


Snart




och sen



Är det Jul.





och sen


är det banne mig





Snart



Orange.


Phu.



*







Bebis på vift

03.40

*kiiiisssiiig*

Ok, bara att asa sig upp, iförd nåt pyamasliknande och ut med lillgrabben. Snön yrde rejält.

Då kommer det FOLK gående på trottoaren, rakt emot oss, men herregud sover inte folk i denna stan nattetid?

De skrattade nog gott åt min uppenbarelse.

Sen in, gissa vem som hann först med sina blöta tassar, rakt upp på mattes huvudkudde.

06.03

*kiiiissssiiiig*

Mhm....dax igen, nu ännu mer snöyra, snön fullkomligt vräkte ner. Om igen, wrooom...så sprang han rakt förbi mig in i sängen. Men se sova, nej det skulle vi inte. Nu ville han LEKA.

Glöm det röt jag och visade mina tänder, Oups sa han och gömde sig GENAST bakom den snarkande Texas.

Där sover han ännu en timme senare. HA.


Texas har inte flyttat sig en millimeter, men på ljuden han sprider vet jag att han lever.


Sovit gott, fått en stor viktig insikt, konstigt att man ska åka ända hit för att fatta saker, sen kom en insikt till, får väl se om jag har rätt.

Sen blev jag så paff, satte mig för att skriva på en ny bok, så vips hade jag internet, inget jag borde, men..

Tack någon!



Dax att samla sig, kaffet var gott, tror jag ska unna mig frukostbuffen på hotellet, det finns INGET som slår den.


Lång dag!


Härligt.







Oron onödig

SÅ duktiga hundar vi har!

Snabbkiss i linköping, långkiss i Stockholm samt nr. 2, vars en jättehög. Snabbkiss i ett SNÖIGT Sundsvall (Texas min var obetalbar när han kom ut på perrongen)

Utöbver det har dom sovit ch snarkat högt som grisar, jag har kunnat sova själv, slappna av, läsa, surfa, handlat i bistron, allt utan att de ens märkt nåt.

Härligt.



*glad*

Nu är dom lite småbusiga, inte så konstigt, men vi har Kupé för oss själva *S* Så det gör inte så mkt.

Snömängden ökar ju längre upp vi kommer. Det är så otroligt vackert!

Texas är vaken nu, stirrar på mig, vet så väl vart vi ska, han tror att han ska få bada, den galningen, knappast va.

Det blir en lugn och skön kväll, ska bara installera hundarna så kryper jag över till Hoteller och käkar middag sen, deras mat är himmelsk, det lär bli några inlägg till medmera där :)

Seen.....ska jag ut o busa med pojkarna i snön, de behöver röra på sig efter 11 timmar på tåg.

En god bok och varm pyamas väntar sen, samt en god natts sömn.


Laddar för två veckor av kommunikation och fysiskt hårt arbete.

Sen är de ju liksom..


Jul.





Resa med hund

Det känns märkligt att man på några timmar kan ta sig så pass långt, men det är ju så, plötsligt så..vips, i en annan del av landet eller oftast, ett annat land.

Jag oroar mig denna gången, ganska jobbigt....

Är jag gnällig?

Förra gången jag reste med hund i tåg blev jag så fruktansvärt besviken..

Först och främst så lägger dom hundvagnen brevid Bistron på tåget, bara det är i min mening...eh...korkat?

Tänk alla som är allergiska?

Varför lägger man inte "djur tillåtet" - vagnen längst bort?

För det andra, min ena hund väger sisådär 50 kg .
han är gudasnäll men tål såklart inte, precis som vilken hund som helst, att man trampar och sparkar på honom..

Detta gjorde Konduktören sist.

3 gånger, "oj" sa han.

"Kan du flytta din hund?

Jag_ Eh..nej, vart då?

"Han ligger i vägen för mig

Jag_ eh, jag har köpt biljett för att resa med hund och här är tillåtet att ha hund, var är problemet?

"Jo, han är för stor, kan du flytta honom?

Jag- Ja men vart föreslår du?

(Brevid mig satt en hundrädd kille, min hund låg pressat in under sätet men hans ena ben stack ut i gången ch ibland råkade han komma ut med huvudet också)

Jag_ Jag kan inte trolla bort honom liksom!

"Då får du också stå ut med att man sparkar på honom"

*

Denna resan var inte kul, 4½ timme upp tll Stockholm där konduktören betedde sig som ett svin, jag kom fram mitt i natten men gick direkt till SJ:s kontor, var jätteledsen och de lovade att ta tag i det.

Har jag hört något?

Nej.

Nu är det dags igen.

Klart att jag inte har den ultimata oturen att få samma konduktör, men man vet ju aldrig.

Dessutom har jag en lillebror till hunden med mig, jag har beställt extra plats till hunden denna gången, hppas att det går bättre.

Men ...varför har man den attityden när folk faktiskt betalar för att nyttja vagnen där det är tillåtet att ha djur?

Jag fattar inte det.

Oroar mig säker i onödan..men det är många timmars resande idag....

Föreställningar

"Jag tror" därför gör jag.

Jag tror mig veta, därför agerar jag.

Jag vet, därför tror jag.

Jag gör för att jag tror mig veta.

Jag tror, därför vet jag.

Jag agerar för att jag tror.

Jag tror att jag agerar för att jag vet.

Mitt agerande är för att jag vet.



Hur är det egentligen?

Är det inte lite väl bekvämt ibland i roller och mönster att bara falla in i trallen, göra som man brukar och bara upprepa, upprepa, upprepa trots att ämnena skiftar.

?


Varför inte ta ett steg tillbaka, andas och erkänna att nej det var fel väg.

Jag har missbedömt dig.

Nej jag har fel.


?

Varför är det så lätt att säga förlåt?

Hur kan man använda Jordens viktigaste ord så lättvindligt bara för att släta över situationer?


?

Drama, Föreställningar och Masker, hör de hemma i ens vardag?

Behöver vi verkligen spela en massa roller?

Varför inte bara vara den man är och utgå ifrån det?


VÅGAR INTE FOLK spränga sig loss från cirklar av vanmakt, vanföreställningar och illa upprepade rollspel?



?


Vad betyder ett Förlåt när man inte tycker I GRUNDEN att man egentligen gjort något fel?

Vad betyder ett Förlåt när man agerar med samma kraft, beslutsamhet och destruktivitet om och om igen på samma sätt mot samma personer?

Lär man sig något då? HAR man lärt sig av sitt Förlåt?



?


Kan onda cirklar lagas, läkas och rätas ut?

Kan alla Falska Förlåt göra onda cirklar raka?

Kan löften, tillit och kärlek ens komma i samma tal, vara i samma rum, pratas om i samma drama som ett Falskt Förlåt?


?


Hur går man tillbaka, hur lämnar man ett drama, hur lämnar man ett Rollspel, hur drar man sig tillbaka till sina rötter, sitt eget jag, sin egen identitet och hur släpper man i den processen allt som sagts, gjorts, återupprepats, allt som gjort ont, allt som fått en att gråta och tvivla...

?


Att finna sin egen sanning..

Kan den ha ändrats under resans gång?

Kan mitt sanna jag ha förändrats så kapitalt att medan jag levt i den där dubbelvärlden, den där onda cirkeln, så har mina egna grundregler, min egen grundstruktur ändrats så å det yttersta att när jag väl finner min väg tillbaka till MIG så känner jag inte ens igen henne!

Tycker kanske inte ens samma saker!


?


Är det därför vi inte vågar finna vägen tillbaka?

Är det därför vi inte vågar släppa på det mönster vi följer nu?

Blir vi så satans bekväma trots att det sårar och smärtar?


?


Jag är jag men vem är jag?


CBT startar snart på nytt igen.



PHU




Konstaterar

Det funkar inte !

Armarna smärtar så mkt nu så jag kan knappt lyfta dem ut från kroppen.


Pust...

Sökte på Google...

*


Definition: Begreppet kan innebära neurologisk sensibilitetsnedsättning, smärttillstånd av olika intensitet men också ospecifik domnings- och obehagskänsla i armen.

Orsaker:

Artros:

Ff.a. från nackkotpelaren.

Muskulära:

Är vanligaste orsaken till symtom ut i arm. Ökad spänning i muskulatur (myalgi) i nacke, skuldra och axelled och inflammatoriska reaktioner i muskelfästen (tendiniter) kan ge domnings- och spänningskänsla liksom även ren smärta lokalt med eller utan utstrålning. Detta via referred-pain (se avsnittet
Myofasciellt smärtsyndrom.) Engagerade muskler är Scalenerna, Trapezius, Supraspinatus, Infraspinatus, Teres minor, Latissimus dorsi, Teres major, Subscapularis, Deltoideus, Choracobrachialis.

Neurologiska:

Cervikal rizopati
:

C5 (disk C4-C5) med innervation av axel samt lateral- och framsida av överarm.

C6 (disk C5-C6) är vanligaste cervikala rizopatin. Innerverar nedre delen av överarmens lateralsida, längs underarmens radialsida ut i tummen (nedsatta biceps och brakioradialisreflexer).

C7 (disk C6-C7) innerverar utsidan av underarmen ut i de tre mittre fingrarna (nedsatt tricepsreflex).

C8 (disk C7-Th1) innerverar ulnara delen av underarmen och hand.

Nervkompressioner i arm:

N. radialis kan uppvisa inklämning proximalt vid tryck mot humerus (dropphand) eller distal inklämning vid supinatorslitsen. Se Radialtunnelsyndrom.

N. medianus kan bli inklämd vid pronatorslitsen eller i handledsnivå. Se Karpaltunnelsyndrom.

N. ulnaris kan bli inklämd proximalt; i sulcus vid armbågen ("änkestöten"). Detta ger domning av ulnarsidan av underarm ut i ulnara fingrarna och försvagning av interoseer och av flektion i ring- och lillfinger. Distal kompression i Guyons kanal vid os pisiforme ger domning på handflatesidan av de ulnara fingrarna och nedsatt funktion av interoseer.

Referred pain:

(Smärta från inre organ förläggs till armen) Angina pectoris, Aortaaneurysm,

Gallvägssjukdom, Hjärtinfarkt, Pleurit/lunginflammation, Tumor i mediastinum.

TOS:

Thoracic Outlet Syndrome, Scalenussyndromet
. Orsak: Tryck från scalenusmuskulatur, fibrös vävnad (mellan kotpelaren och första revbenet) eller att ett halsrevben trycker mot blodkärl (a. axillaris, v. subclavia) och nervplexus.

Symtom: Oftast drabbas kvinnor i övre medelåldern. Smärta från nacke-bröstkorg ut i arm och svullnads/tyngdkänsla efter ansträngning. Raynaudfenomen och neurologiska bortfall kan vara del i syndromet, oftast ulnart. Differentialdiagnos: Ulnaris- eller medianuskompression.

Vaskulära:

Arteriosklerotisk kärlobstruktion
om patienten är över 50 år.

Lymfstas: T.ex. efter axillarutrymning eller lymfkörtelförstoringar i axillen. Trombangitis obliterans ( Buergers sjukdom): Drabbar mest undre extremiteter men också a. radialis och a. ulnaris. Primära orsaken okänd. Drabbar ff.a. medelålders män, oftast storrökare (> 20 cig/dag); nikotin och koloxid förvärrar via toxisk effekt på kärlvägg och kärlkonstriktion. Sjukdomen försämras i kyla.

Ventrombos: OBS! förekommer också i armar; utgör 2-3% av alla tromboser. Ökad risk vid hjärtinsufficiens, lymfstas (t.ex. efter axillarutrymning), TOS, koagulationsrubbningar, men även ökad risk efter kraftigt armarbete.

Övriga: De flesta muskulära- och reumatiska åkommorna kan som delfenomen ge armsymtom, vanligast vid Fibromyalgi och Whiplashskada.

Status: Led- och muskelstatus, inkluderande nacke och axel. Neurologi och kärlstatus. Utredning och undersökning utifrån anamnes och fynd.

Behandling: Beroende på orsak. Oftast fysikalisk behandling.



*



Det är ju bara att konstatera, tungt arbete och lyft kan jag glömma,

Ingen normal känsel alls, enbart ren smärta eller dött kött.

Att axellederna är slut visste jag sen många år , men fysiskt arbete har i alla fall hållt ihop delarna, nu hoppar armarna ur led mest hela tiden - dessutom.

Vad gör man nu?


Byter jobb?



Kul.


*