Ur led är tiden

Varför ska jag alltid uppleva så sjuka saker..varför kan de upplevelserna inte bara ta och poppa upp hos någon annan, låt mig leva mitt normala liv i lugn och ro någon gång!

Kom in på Triangeln idag, såg plötsligt två personer som jag håller mycket av,  tänkte säga hej men plötsligt var de borta. Jahapp...så då såg jag väl i syne då...tills jag vände mig om och jag ser dem, livs levande komma ut från en affär!!!!!!

Alltså..jo jag var nykter och jag upplevde faktiskt det precis så.

Eh..hej! sa jag och tänkte, nu går de fan upp i rök eller nåt.

Men nejdå..denna gången var det inget lur alls.


Inte så längesedan satt jag på ett hotellrum och skrev lite texter, in från altanen kommer min Älskade men när jag tittade upp igen var han inte där. 2 sekunder senare kommer han in från altanen och säger hej!

Eh...kom inte du in precis innan?

Nej det hade han ju såklart inte gjort......

Så..ur led är tiden eller så är det väldigt kul att driva med just MIG.

Jag behöver ett synkat liv just nu, inga dubbla Dimensioner som fladdar runt med min stackars hjärna, den är tillräckligt på högvarv runt underkläder, kyrka och guldskor ändå.


Gah.


Men för helvete!

Får jag lov att fråga, vad gör männen på kvinnoavdelningarna på HM, Kapp Ahl och andra klädbutiker med kvinnoavdelningar?

Att männen följer med sina kvinnor för att de har en ÅSIKT kan jag förstå, till och med mannen som jag mötte idag som provade ut en BH , jag förstår, det är helt ok för mig, men..

Dessa patetiska byfånar som svansar efter sina kvinnor (?) och utstöter mellan varven ett Mja....nja...eh....mjoo....nja..kanske...vet inte eller bara helt sonika står och håller sin blekfeta trut stängd om bruden frågar om klänningen sitter ok..

Nej klänningen sitter inte ok Darling, du ser ut som en övergödd padda i den, se till o banta!!!!

Varför i helvete är Svenska män så patetiskt tafatta så de inte ens kan erkänna att det INTE vill engagera sig...det fattas ju för fasiken bara ett koppel runt halsen samt rosa nosludd och ett par turkosa FILTTOFFLOR! på er!

Skärp till er för satan och väx upp, sluta att kravla i stoftet på kvinnoavdelningarna, skaffa er ett eget liv, eller varför inte, en egen stil!


SUCK!

Jag ska gifta mig

Det sjunker så sakta in.....

Nya AHA - upplevelser varje sekund

Stort

Starkt

Mäktigt

Lycka!

Det gäller allt ifrån Namnbyte till val av klänning till det kommande, gemensamma boendet....

samt..LYCKAN att ALLTID få vara nära....

och som jag sagt innan...

Gemenskap som jag inte trodde fanns....

Hans familj är underbar. Varm. Fin.

Jag ska få ta del av detta......

och det innebär...

Så otroligt mkt mer än vad jag kan beskriva i ord.


....................










Finaste som finns

145301-92

För mig att slösa min Kärlek på..är Du.

Den 15 September år 2007 kommer den cirkel som påbörjades för länge...länge..sedan någon gång i tiden...slutas.

Min Längtan dit är innerlig och lika stor som min Kärlek till dig.

En Cirkel sluts och en annan öppnas, ett liv med dig, äntligen.


Kom väl hem..fina du...jag saknar dig!

Beröring

145301-91

Oftast behövs det inte så mycket, en tanke, en känsla, en beröring, en blick, ett leende.

När allt förenas och det tilsammans skapar trygghet värme och glädje ...  och när man dessutom får ta del av, nej, inte bara ta del av utan helt enkelt vara föremålet för den fantastiska omsorg som kärlek kan ge, då vet man...då vet JAG...ja nu ÄNTLIGEN lever jag.

Jag kunde inte tro, hoppas, våga tänka....Inte heller med min faktiskt livliga fantasi ens våga drömma...men precis så är det.....det är precis sådär fantastiskt som man trodde att man kunde föreställa sig men absolut inte ens snuddade vid...

Precis sådär ömt och fint, djupt och starkt...precis sådär....som JAG aldrig visste...ens trodde....fanns.....precis sådär....som jag...LÄNGTADE så efter...

Jag sa häromdagen att jag i min villrådighet varit övertygad om ett ensamt liv, hela jag hade rättat in sig i det klara faktum att ensamheten är att föredra, vänj dig vid det!


Idag...inte alls längre bort, inte alls många månader senare, ser livet ut som den dröm jag drömt i alla år, alla liv, alla tider.....

Gemenskapen som jag var så chockad över, GLAD över har vuxit sig ÄNNU starkare och nya band har bundits som jag naturligtvis är LYCKLIG över men visst finns det en overklighetskänsla i det hela...Händer detta mig?

En av de mest fantastiska saker är att jag kan TALA och berätta, visa och dela med mig, jag behöver inte hålla inne och lagra på min insida längre, jag kan bara lufta mina tankar rakt ut, här och nu och det mottages med kloka svar och trygghet.

Trygghet...det fanns! jag hittade det!   det kom till mig!   Det existerar!   Även för mig!

Och det jag har att se fram emot nu är inte bara bland det starkaste jag upplevt utan också en högsta dröm som äntligen tar form och blir verklighet.

Mitt hjärta håller på att slå sig ur bröstet bara jag nuddar vid tanken .....  och i handen håller jag en gåva ... som så starkt symboliserar det faktum som är....VI.......

Livet rusar vidare precis här bredvid...göromålen är många och dagen är kort.

Symboliken i handlingar har fått nya former, dofter, smaker, ljud och tankar har nya betydelser....

Det jag håller i mitt hjärta idag...är det som ska vara för alltid.

Kärleken till Livet som ledde mig tillbaka.

Några dagar till....

sen är det äntligen över. eller går det verkligen över? Nej det sätter nog sina spår, men vad jag ska försöka är att spara spåren av minnen, i alla fall de positiva...för det är inte så lite positivt som hänt här på gården och i samband med den.

Många har gått vidare, nej såklart är inte det positivt, men om man ser hur det för människor närmre...i sorg..så kommer det ju alltid något gott ur det.

Många som fötts, jag minns när DÅ kröp under golvtiljorna på gamla stallets loft, bara för att rädda fem skrikande kattungar.....

Fölen...3 underbara föl har fötts här....

Alla vilda djuren...och alla vilda historier vi har att minnas här.......jag ler vid tanken......alla gäster vi haft.....alla fester....alla underbara tokroliga happenings....

Tänk bara när Lina och Jenny skulle gå en genväg i snön....*Dör av skratt*


Vad minns ni från Gården?

Nu ska den lämnas i alla fall...med stor sorg måste jag säga, för ingen annan stans, i hela mitt liv har det varit så mkt HEM för mig...som här.

Kommentarer

Om man aldrig skriver i bloggen i vanliga fall behöver man inte använda den som sin kommunikations-central för

SKIT.

Men ändå...


Tack för den! Då vet jag ju.


Ledsen och Lycklig

2 ytterligheter som slåss i mitt huvud för att den ena vill vara fullständig, vill ta över och ta mest plats.

Min lägenhet är jättefin, JÄTTESÖT, ljus och ren, öppen och.....ja vad är den egentlign...JO...

Lika stor som mitt nuvarande storarum!

Jo..ni läste rätt..

den är på 84 kvm....

jag får krupp...hur ska jag kunna röra mig?

Känna mig fri?

Få utrymme?

Jag får inte ens upp mina Älsklingsmöbler.....vilket innebär att jag får ha en "I stället för" - Soffa...vilket kommer att få mig att MISSTRIVAS av stora mått...vilket kommer att göra mig så fruktansvärt rastlös....dessutom kommer jag omgående, (Jo jag känner mig själv) börja, leta efter en annan lägenhet, annat boende.

Jag MÅSTE få ha min trygghet....och en av mina få delar i livet som betyder trygghet är de möbler jag trivs med, som jag kan komma hem till efter alla otaliga resor och bara Älska, känna igen, sjunka ner i.

Utan det, utan dom....så trivs jag INTE.

Jag ska bo i ett skafferi...men det är ett väldigt fint sådant, jag är alltså JÄTTEGLAD för chansen och möjligheten och jag är LYCKLIG! För jag kommer nära nära nära min Älskade Älskade och det är en STOR lycka, Närhet är något vi haft prövningar på, Äntligen slipper vi avstånden!

Morgonen är mer än här men jag sov en stund extra, timmen var sen och huvude fullt av intryck och uttryck....jag känner mig låg och fruktansvärt pressad och har svårt att hålla isär begrepp, är inte detta över snart är jag solklart utbränd, det känner jag, men jag har stöd, från en hel del människor som bara vill hjälpa och jag är ytterst tacksam för detta.

Vissa delar av huset var fruktansvärt att börja röja, Jenny, du är en Pärla..tack! jag fattar bara inte hur du stod ut, det är så många känslor för dig med, att städa ditt gamla boende, som någon annan nu bott i och misskött till den milda grad...samt lämnat i ett så bedrövligt skick att man bara häpnar...folk alltså.

Idag är det stora kasta - dagen, och tänk..vad jag ska kasta idag....det blir inte lite det.

LÅNG dag blir det också.....minst ett flyttlass och mkt att packa.

Tack alla som hjälper mig!





Onsdag

Jag har en ny kompis. Hon är jättesöt. blank och slät och ganska liten.

Väger inte så mkt gör hon så det kommer aldrig att bli betungande att ta med henne.

Jag har känt många kompisar till henne, släktingar som varit både tunga, högljudda, sega, tråkiga och mer eller mindre alltid fulla med skit eller drabade av virus.

Så är det inte med Bettan.

Bettan hon är ren och fin och innehar BARA precis de kvaliteter som jag vill att hon ska ha. För bästa samarbete då alltså.

Det roliga är...alla dessa tidigare bekantskaper har alltid varit Manliga i formen, men så är det inte med Bettan.

Bettan är högpresterande, hon klarar alla de krav som jag har och dessutom gör hon arbetet snabbt! Det gillar jag. Segmånsar får bo någon annanstans, Bettan hon bor hos mig hon.

Så..Bettan är ju inte bara min nya samarbetspartner, hon är också min reskamrat, det innebär att hon ska få se stora delar av vår lilla Värld, det tror jag blir spännande för henne, att få känna av alla dessa olika utstrålningar som man kan känna var man än reser, träffa alla dessa som också jobbar i nätverk.

Nåja, framtiden får utvisa, huruvida hon står ut med min behandling, hennes föregångare led tyvärr ganska mkt mellan varven då jag inte är så smidig med min hantering alltid.

Men med Bettan kommer allt att bli annorlunda...Det bara känner jag.

Bettan har bett mig om kommunikationshjälp nu såhär på morgonen, det var något om ett program som behövs för att prata..det hördes lite konstigt och jag känner mig lite osäker, jag menar, räcker det inte med hennes öga?

Jo Bettan har ett öga, det sitter mitt i och det ser tydligen allt. Det gör mig såklart lite nervös men hon säger att hon blundar för det mesta förutom när jag ber henne se. Hm..det undrar jag, jag tror nog hon kikar ibland.

Förövrigt är det dax att Packa klart! Sista dagen ska avklaras och sen åker vi hem. Till VÄRMEN.

Tisdag.

Så var vi då framme på Tisdagen. 2:a dagen på CBC. Vilken grupp jag har denna gången! Jag blev sällsynt förvånad över klarheten och enkelheten i deras arbete. Kan bara kommenteras med ett ord...wow!


Idag är dagen lång, ännu längre än de andra dagarna och det säger inte så lite.

Föredrag, introduktion av CBE är det som gäller och vi väntar oss stor publik. Härligt!

Det ser ut som om behovet av att jag åker upp en extra gång i år är stort och det säger jag inte nej till, jag trivs verkligen med att jobba häruppe!

Förövrigt spökar fortfarande Barcelona i mitt huvud, och varför inte? När H tom. kom med en bok som hon "av en händelse" hade köpt i går morse, som handlar om Barcelona så tänkte jag till. Jag behöver åka dit, jag har ju snart två veckor ledigt så varför inte.

Barcelona nu är underbart..jag längtar verkligen dit. Dax att kolla över möjligheterna lite och inte bara tänka på det.

I morgon är det dax ... Texas och jag packar ihop oss och börjar den långa färden hem. Hem till en varm famn samt en MASSA göromål.


Långrunda..Texas vill bada..matte har bara att lyda hans önskan, den är ju min lag.

Fullmåneceremoni samt trumresa

I Fredags hade vi ju vårt härliga möte på stranden av Storsjön. Vädret var toppen och stämningen likaså.

Min egen resa i underjorden gav många svar och är också upphovet till många nya tankar, vidare perspektiv samt fler rädslor för vad som komma ska, men jag ligger lågt och tänker ljust.

Jag hade äran att träffa flera olika sorters djur vilka allihop gav mig många svar.

Bara några få bilder kommer här och nu.

145301-87

145301-85

145301-83

Kommer fler när jag hinner ladda upp dem.

Livet

145301-90

Denna bilden säger mycket, för mig symboliserar den min Kärlek till Livet och de människor som jag håller av. Vilt, otyglat, okonstlat, rasande, stilla, vackert, skrämmande, Inbjudande, Färgrikt och fullkomligt sant.

Ni vet väl vad man säger om regnbågen? Att vid änden hittar man sin skatt.

Jag trotsade flera rädslor för att kunna ta denna, både min skräck för höjd och för vatten, dessa två tillsammans skulle för några månader sen inte för allt smör i småland få mig att gå ut och ta denna bilden.

Nu släpper sådant, bit för bit, i den tryggheten och kärleken som jag befinner mig i, vågar jag vara, jag vågar LEVA!

Vad symboliserar bilden för dig?

145301-89


Fantastiskt va?


Jag blir rörd samtidigt smått rädd, tänk..naturens krafter, och ändå spelar inte Moder Jord ut oss mer än vad hon gör. Vi ska vara tacksamma till det yttersta för det vi får och har.


Texas med Lördagsdaten

Så otroligt söt bild, Texas ser verkligen ut som om han är på date, Lilla flickvännen..är kanske inte SÅ imponerad.

145301-86

Vad jag är otroligt glad och lycklig för att ha honom tillbaka, trots rådande omständigheter, han hittade ju liksom hem igen, det gör mig så tacksam!

Sista dagen mm.

Denna gruppen har som sagt redan visat sig vara enkla, samarbetsvilliga och väl strukturerade, det har varit rena semestern att arbeta med dom (Er)

Idag är sista dagen och det ä'r ju alltid något speciellt, jag sitter här och går igenom alla milstolspar som måste passeras innan jag släpper ut dom till hajarna i verkligenheten.

Igår hade vi FullmåneCeremoni, det innbar för vår del en eld på stranden vid storsjön, med vänner i ring, sång och trumresa.

Jag hade en otrolig upplevelse i min resa och är så tacksam för möjligheten, men det jag är mest tacksam över är salviaceremonin, reningen innan man går in i den "riktiga" ceremonin, Tack Ulf! Du gav mig viktiga och värdefulla redskap.......

SVANEN


är ett ledord.


Texas var lyrisk, Matte förvirrad på stranden betyder BADA! och SIMMA! i alla fall 2 timmar, så han roade sig själv den galenpannan och har i dag så ont i kroppen att han inte ens kan öppna ögonlocken utan att gny.

Många bilder blev det och jag ska se om jag kan ladda in dem under dagen, vi hade ett fantastiskt ljus, tyvärr fullt dagsljus men så är det ju här.

I morgon är det Reuniondag med Förra CBT gruppen, vi ska ut och rida på Fjället, det ser jag fram emot!

På Måndag startar nya CBC gruppen, alltså utbildning i Telepati och Kommunikation, egentligen är det ju där jag har mitt hjärta, mina rötter, för just Telepatin är mitt favoritämne.

Och...snart snart snart ska jag hämta Nycklarna till mitt nya hem, tänk så Rak en Krokig väg kan vara!


KÄRLEK!


Idag (Så ovanligt) Tänker jag på Kärlek, och inte bara Kärlek sådär i förbifarten utan kärlek som berör och som har sina rötter.....ja var? Var startade den?


Det gör mig nyfiken och jag vill gärna veta, är det ett konstant-tillstånd där föremålen bara växlar eller är det något som endast kan finnas mellan två individer som är förankrade i kärleken till varandra.


Vad tror ni?

Kärlek är alltid ett hett samtalsämne och som vanligt  växlas det med behov och begär, passion och viljan att äga.

Kärlek....kan den följa tid och rum?

Kan Kärlek existera mellan individer som inte ens träffats i detta livet? Kan Kärleken överleva i sin egen existens och bara vänta på att dessa individer äntligen ska träffas för att nå sin blomning?


Är det som en Kemisk formel där alla komponenter måste finnas på plats för att det ska ske?

UTBYTET......     Är jag övertygad om..är det viktigaste...att det sker...så..slutsumman av den iakktagelsen är då att Kärlek kan endast uppstå om två st. Älskar varandra..annars är det ovan nämnda faktorer som spelar in, viljan att äga, begär och passion.

Och mitt i den funderingen har Texas bestämt sig för att det är dax för morgonrundan.







 


5:e dagen

Näst sista dagen på CBT.

Vilken grupp!

Idag blir det arbete med rösten, att mena det man säger, att uttrycka sin vilja genom orden genom att låta orden betyda det man vill framföra.

Spännande,  intressant, lärorikt.

Idag är det också Fredag, ikväll är en alldeles speciell kväll, det ser jag fram emot.

Vi ska ha Ceremoni nere vid Storsjön...i fullmånens sken.

Bilder kommer!