Idag föds en ettåring
Jojomen...och inte vilken som helst!
Nej kan jag då säga till alla skvallerkärringar, det är inte jag som föder och det är definitivt inget barn som föds.
För precis ett år sedan satt jag i bilen med en nyinköpt kamera. Vi var på väg från Linz till Innsbruck, eller närmare bestämt området runt Hall, Ingrid Michi, Jag och hundarna.
Vädret var hemskt, det regnade och svarta moln hopade sig och visade att denna resa inte skulle bli särsklit kul.
Halvägs nere började himlen spricka upp och det blev en hel del fina bilder tagna med bilrutan nere.
Tankarna var dock någon helt annan stans.
Jenny hade redan förvarnat några nätter i rad, "I natt kan det ske"
Vi närmade oss förmiddag och solen sken starkt, det var dax för en paus med kaffe och årets första glass.
Mitt i glassen kom samtalet jag hade väntat på!
"Det blev en pojke!"
"Han har svårt för att hitta mjölkbaren men vi hjälps åt här så det ska nog gå bra"
Jag lät undslippa ett tjut mitt på Cafeét och mina medresenärer var inte sena att hänga på höga jubelrop.
ÄNTLIGEN FÖDD!
Men det började inte där, historien hade sin start ett par år tidigare
NÖKLE TRON var den vackraste häst på alla sätt, som jag fått äran att träffa. Han kom till oss för att visa skönheten infifrån och när vi väl hade sett den utvecklades han till något häpnadsväckande, en ståtlig förebild, inte bara för sin ras utan för hingstar, någon snällare häst än Nökle fanns inte!
När möjligheten gavs att betäcka två ston med passande stam gjorde jag det, rädslan att förloa sådana gener var för stor och på något konstigt sätt visste jag att tiden var lånad.
Så sant så.
När båda stona var betäckta drog han sin sista suck, hans tid på jorden var över för denna gång.
Efter sig lämnade han ett massivt hål, ett stort tomrum som alla tydligt kan känna av.
Stona var utom sig av sorg och chock, det tog hela året för oss alla att repa oss och kan ni förstå glädjen när vi förstod att båda flickorna bar på en Nökleavkomma!
Först ut vad dagens födelsegris, Eldman blev hans namn.
Inte många timmar gammal...lite vilsen...och mest bara bläs :-)
Första besöket utomhus...Hej världen!
Och nu har Eldman vuxit under ett helt år, vuxit sig stor och även visat lite prov på att han är en riktig pojke med stora kliv och humör, men någonstans där i hans ögon ser man klart och tydligt, detta är en faders son, Nökle lyser igenom hela hans skapelse.
Snart fyller lilla EnVisa år, för en vecka senare tittade en flicka ut, precis som vi hade önskat. Så otroligt vacker!
Men hon får sitt eget inlägg om några dagar :-)
Jag tror Nökle tittar ner från sin himmel och njuter av att se sina barn leka, leva och ha det bra, vi kunde inte önskat finare avkommor och genom bebisarna (Vilket dom alltid kommer att vara) så lever det finaste vidare.
Tack jenny för att du är Eldmans "Mamma" !
Långsamt
Helt ok
Om någon bara ville ha mitt illamående..
Någon?
:-)
Sluta spekulera!
Nu får ni väl ge er ändå..
Kära vänner...
För er som spekulerar om vad det ska bli för något kan jag berätta en hemlis...
Det ska bli ett barn!
Bra va!
Det skulle förvåna mig om något annat dök ut.
SEN
Om det blir en flicka eller pojke, se det vet vi inte och inget kunde kvitta mindre, men låt gå..
Ni får gärna gissa!!
Varsågoda!
IDIOTI
Frågan ställdes i går kväll...när vill du bli väckt?
Jag vill inte bli väckt, jag vaknar själv...
"Nej men jag väcker dig"
Nej tack jag vaknar själv..
"Eh..jaha...*sur min*
Du får gärna servera mig frukosten klockan 7!
"Ja då gör jag det"
Ok, inga problem då? (Jag försäkrar mig alltid)
"Nej såklart inte *ännu surare min*
Morgon
07.05
Hej, kommer du med min frukost?
"Ja men vi är försenade så jag tänkte...tja...vi är ju 15 minuter försenade så jag...kommer senare!
Nej tack, jag vill ha mitt Kaffe och min frukost NU!
"Eh..jaha..."
07.15.
"Här är dina biljetter!"
Tack...
"Jag kommer snart med din frukost!"
Tack.....
07.20
Frukost.
Jag måttligt sur o stressad, men det GÖR JU inget för Tåget är 15 minuter försenat så jag hinner säkert både duscha och äta mn frukost i lugn och ro.
07.38
Snabbdusch på rullande tåg...går snabbt..
Lite kaffe intaget...bulle påbörjad.
Från Högtalarna:
Så då ankommer vi till Hamburg Centralstation! Hoppas ni haft en trevlig resa!
Jag RUSAR ut och frågar Stewarden om vi inte var FÖRSENADE?????????
"Eh..nej...vi har kört in den tiden! *Glatt leende*"
För ända in i helvete, in på rummet, på med skor, packa det sista, hälla i mig det sista kaffet och ut med väskorna.
HUR JÄVLA FEL KAN MAN VARA PÅ ETT JOBB????
Jag bara undrar.
Nu sitter jag i Loungen med en rykande het kopp kaffe...och åtnjuter SERVICE.
Snart hemma :-)
Bara Vara
23 grader och bin snurrar runt ens ansikte, citronfjärilar som leker på ängen, flugor som surrar och tiden som bara står still för en stund.
Då är det skönt att bara ligga ner och känna jordens former, rytm, dofter...
Efter en skön skogspromenad, bara vara, vila och invänta nybakade chokladmuffins som ska intagas i skuggan med ett glas hemmagjord saft.
Det är då man tänker på vad som är viktigt i livet...tankar så djupa som rinnande vatten, el och tak över huvudet.
Vad är viktigt egentligen?
Vänskap, värme, kärlek.
VI.
Massor av Väder
Våren är här, dofterna skvallrar, det rör sig i jorden, det Prasslar i skogen, LIV!
Dagarna flyger, nätterna kryper, resan framför mig är lång.
Jag är stel o har ont som en gammal avelskossa i bäckenet som har sitt eget liv, saknar hemma och är tröttare än jag vet inte vad.
Men det är ok.
Dagen idag var som en lång picknick
Nu är det dax för Middag, sen försöka sova.
Snart hemma.
Minnen
Ljudet av fåglarna imorse gav inte bara en ny känsla, VÅR! de var kvar! De gav också minnen...
När vi stod där...mitt på gårdsplanen..och allt var tyst!
Verkligen helt tyst!
Mitt i skogen, sensommar och inte ett ljud hördes.
Något var riktigt fel.
Det kändes som om någon (Något) Höll gården och vår del av skogen i ett järngrepp, vad var detta?
Vi bestämde oss för att tänka positivt och på alla vis med alla goda tankar vi kunde uppbringa locka fram de smådjur, fåglar och andra invånare tills dagen efter.
Förvånade?
Nej Chockade...
Dagen efter var hela skogen full av liv, full av glädje, rörelse, dofter...
Inte ens då visste vi hur speciellt det var och skulle bli.
*
Saknad
Först Storasyster...hon bor ju inte här men alltid ledsamt när hon åker...
Nu mellansyster....tomt blir det direkt...inget Busfnitter från det hållet...
Snart lillasyster....om en stund tystnar alla gälla utrop, allt extrabus...
Tystnad
Som följs av Gemenskap i de vuxnas värld...med God mat och finstämdhet
Sen åker jag...
Ensamma kvar blir alla pojkar, plus Lisa, som får hålla reda på dom åt mig :-)
Österrike väntar, det var längesedan nu.
Hoppas er kväll blir god, det blir min.
*
Ögon Blå
Ögonen är själens spegel.
När jag ser in i ögon ser jag så mkt mer än vad personen har avsikt att visa.
Det kan inte alltid hjälpas, informationen flödar.
Precis som för dig och för oss alla andra, som befolkar denna jord, vi har den förmågan att se, se in i varandras ögon och läsa av vad du som person egentligen vill, tycker känner och säger.
Vissa ögon är mer framträdande än andras, när jag var liten delade jag upp individer i grupper efter ögonens färg, form, glans, tillgänglighet och aktivitet.
Konstigt kan det tyckas, men kan det vara så att jag bara var ett uppmärksamt barn? Eller hade jag redan då den dåliga förmågan att sära på människor, dela upp individer enligt ett mönster som VI MÄNNISKOR egentligen gör utan att tänka på det ... denna förmåga som sedemera kan växa sig till att se andra skillnader hos människor och som kan eskalera till den negativa varianten, rasism.
Var går gränser egentligen?
Hur mycket stoppar vi våra barn, styr våra barn, hjälper dem att förstå VÄRDET av olikheter istället för att klandra, förnedra förstå de som är olika oss, dig, mig,..vem är förresten....VI ?
När jag ser in i ovanstående ögon, som förvisso inte tillhör en människa dock en klok liten hund, ser jag oändligt, jag kan se Universum samtidigt som jag kan se frågetecken, obeslutsamhet, undran och som sagt,samtdigt klokskap, visdom och miljoner år av utveckling, eller som det kanske blev...
INVECKLING
Tar ni vara på stunder,Ögonblick?
LÄR ni er av de små sakerna eller förväntar ni er hela tiden att det ska komma mer? nytt?
Ser ni in i andras ögon för att försöka förstå eller gör ni det för att döma?
Välj själv, ni skapar ert liv själva, det går inte ens att skylla ifrån sig längre.
TRIST VA?
*
Överallt och Ingenstans
Det är härligt, underbart, underhållande, IHÅLLANDE fantastiskt, lärorikt, gemensamt och en lika värdefull upplevelse varje gång!
Alla barnen på en gång, de är 3 flickor i åldrarna 9, 12 och 16. Stora flickans hund plus våra, lilla flickans katt som ÄNTLIGEN hittat hem + kisemannen som redan bor här..
Snacka fullt hus!
Snacka fullt BUS!
Ungar hundar katter vuxna, varande kommande och blivande, allt i ett sammelsurium.
LIVAT OCH GLATT!
Sorgset när de sedan en efter en droppar av....
När tystnaden lägger sig...
Och det bara stundvis är vi två vuxna i vår ensamhet...
Men alla stunder har sina gyllene ögonblick, det gäller att uppskatta dem, medverka i dem, ta vara på dem och spara allt det som var fint.
I vår gyllene inre ask
För att locka fram och beskåda, känna och återuppleva minnen då vi känner oss lämnade, ensamma, och bortglömda.
Nu är de snart dax för mig att vara den som lämnar igen, för kyla och snö, jobb och hästar, men det är ok, jag behöver få känna mig behövd i mitt jobb igen, många veckors stilla varande gör mig lite rastlös.
Nu ska vi gå ut i solen, bara mysa och vara, ta för oss av livet.
Hoppas ni har det skönt alihop ni med.
*
Tack
I övrigt har det varit Reunion, en härlig samling av glada hundar, mycket bus och stoj.
*
Tankar går till modiga själar som sätter ner foten, stoppar sitt liv och gör en helomvändning värd namnet.
Hela mitt jag, min innersta kärna delar lättnad, sorg, hopp, frustration, förvirring, rädsla och allt däremellan men jag har också en vetskap om att allt blir bra, bara bra, även om min egoistiska sida kommer att ...... sakna....
Idag är det lite febrigt i firandet, John Blund kan inte komma en sekund för tidigt ikväll..
*
Lyckliga ansikten
På mer än ett sätt!
Vänner vars pusselbitar faller på plats, härligt !
Hästen är klok, han vet så väl, som alltid, hade har han rätt.
Trivsamheten är hög på platsen och av ansikten att döma, på både människor och djur kunde vi inte önskat oss något bättre!
Solen lyser idag också, det är aningen kallt men man blir varm i ljuset.
Dagarna bara rinner iväg, men det kanske är meningen.
*
Hjärtan idag
Idag ska det handlas, skickas kort, grattas, hälsas och vänskapligt pussas på kinder.
Vad det skulle vara för skillnad på denna och andra dagar vet jag inte men vad jag vet är att handlarna tjänar grova pengar idag.
För mig är det viktigt att visa, ge och få Kärlek alla dagar på året men visst kan jag hålla med om att vi kan behöva en påminnelse ibland om hur dyrbara våra närmsta är.
Fina gåvor kan vara en kram från lilla dottern, en gest och ett ord från mannen och ett sms från kompisen där det står "Jag tar mockningen idag, ta du det lugnt"
Solen som lyser starkt på himlen utanför är i övrigt den gåva jag tar till mig idag, jag hade ett önskemål igår om dagen och det hängde på om det blev sol eller ej.
Tack till dig som ordnade det!
Och varma tankar till alla er som .... jag bryr mig om.
Gamla gubbar och höns
I stunden ville jag bara att han skulle dunsta, detta förbyttes till ånger efter samtalet då jag vet hur många gamlingar som inte får föra ett vettigt samtal under sina sista år, men lagom till ångern så var farbrodern redan gången halvägs in till byn igen, den krokiga ryggtavlan stack mig i ögonen, jag hade missat en chans, det var ett som var säkert.
Idag hade en av tanterna i stallet skadat sig, fastnat och trasslat in sig i fiskelina som förmodligen flugit upp över åkrarna från hamnen. Stackars kucklande tanten hölls fast av gårdsfrun och jag fick, för första gången i mitt liv ha en riktigt närkontakt med en Höna!
Jag pillade, petade, lyfte och donade, drog, tryckte och avlägsnade, en lång lina som hade skadat lilla tanten men jeeee så modig hon var, hon låg helt stilla i famnen på sin ägarinna medan jag gjorde så gott jag kunde i andra ändan.
Eftersom man inte sätter plåster på höns så sprayades hon med blåspray och jag kunde inte låta bli att le när jag såg henne strutta iväg nöjd med sina blåa spiror.
Men tillbaks till gubbar och samtal!
I väntan på nästa buss då jag missade den första, tog jag en kopp kaffe i kiosken brevid, sittandes där kom det en äldre man och satte sig brevid. Han talade om allt möjligt och det ledde snart in på hundar, ett naturligt samtalsämne, djurmänniskor emellan.
Sen på något vis ramlade vi in på Cancer och han hade sin egen alldeles speciella syn på saken, som jag måste säga är både klokt och vist samt min egen tanke vad det gäller det mesta.
- När det gäller Cancer! -- Sa han, finns det ett ja och ett nej.
" Jaha sa jag, hur menar du då?
- Jo, i hjärnan bestämmer man sig, antingen säger man ja till cancern, då dör man inom en snar framtid, eller så säger man nej, och då lever man minst 10 år till så som jag gjort nu!
Tja vad svarar man på det, det är ju en livssanning så klar som någon, visst har han rätt, man blir ju det man tänker!
Accepterar man kapitulerar man..... ... ... ... ... Vad säger ni om det?
Sen tänker jag på LIV igen, och rutiner, vad är det som gör att en bebis som egentligen inte borde ha rutiner redan har det?
Spännande frågor idag, spännande dag och slutsatsen blir såklart...
Ta vara på de gamla, ta hand om de gamla! Missa inte att lyssna på en äldre människas historia, chansen kommer aldrig igen.
*
Ibland fördelar
När flera i familjen fyller år samtidigt...
När barnen är små är det lysande, pengar sparas och släktingarna behöver bara lyfta ändan ur vagnen de få gånger det blir kalas.
Vi hade 4 ! på samma vecka när jag bodde hemma, ibland firade vi 3 av dem på samma gång. Ibland 2 av dem.
Sedemera firades de om inte samtidigt så väldigt närliggade, eller så fick man sina paket när den andra ändå höll kalas.
Detta har ju alltid funkat!
Senare splittras ju alltid familjer hit eller dit och på något sätt rinner traditioner ut i sanden, nya familjer bildas och nya traditioner skapas.
När man blir äldre och planerar på olika håll kan det hända att man krockar i sina tankar, planerar samma helg etc, då är det ju inte lika kul längre.
Nu har det hänt här och det tråkiga är att jag KAN inte klona mig, hur gärna jag än vill, men det funkar inte så.
Så..nu ska jag bli firad själv med vetskap om att jag sviker en familjemedlem som planerat något helt annat, trist tråkigt och ledsamt.
Kan man ha delad vårdnad om födelsedagar?
Jaja...livet traskar vidare, pipen har sovit gott i natt efter att ha hållt cirkus igen klockan 3. alltid samma tidpunkter....phu. Jag somnade med blött hår igår, vilket ju är en gyllene regel att DET gör man inte när man har DET håret jag har, så...jag kan skrämma slag på vilken dåre som helst nu på morgonen, kanske skulle investera i en plattång modell gigant?!
Katterna var förnärmade när jag öppnade köksdörren i morse, de rusade in båda två och kastade sig på sina lådor, oups, de hade varit utelåsta, undrar vilket de var mest sura över, avsaknad av toa eller mat! de är ika tjocka båda två....
Livet i stan har inte förändrat sig...
Vi bor mitt på en skådeplats, idioter som gastar oavsett tid på dygnet, andra som gör tokigheter och några som gör annat. Helt galet ibland men att lägga ut pengar på att gå på teater är meningslöst, här händer det grejer hela tiden.
Tur att det endast är en busstur på 20 minuter mellan detta och friheten, luften och tystnaden.
Kaffet smakar äntligen bra igen, smaklökarna börjar rätta till sig, dofter är inte lika vidrigt längre, illamåendet borta för det mesta och huvudet liiite mer strukturerat, jag kansk rent av håller på att bli mänsklig igen.
*
Skön dag
Vänner
Man tror att man har dem
men det är fan så sällan
De finns på riktigt
Och skulle man dumt nog tro att så är fallet
Visas det ofta att det enda de var ute efter var....tja...alltid något!
Vuxna människor....
Vuxna...Ärliga människor?
Vänner?
Nej. det är bara som man inbillar sig.
Men..tillbaka till överskriften.
En skön dag.
För det är ju alltid bra...om inte bäst...att veta hur det föreligger.
Utöver att få en del insikter har jag åkt Taxi två ggr i onödan, känt pipen sparka samt ätit Sveriges godaste pizza, tack till takeawayhouse.com för er goda mat och service!
Nu är det kväll vilket innebär mys med familjen, en rapport att fylla i och MKT att fundera över.
Sol!
Med solen i ansiktet
Egentligen öppnade jag min blogg idag för att skriva detta inlägget, om glädje, värme, gemenskap och att våren är på väg.
Solen lös oss i ansiktet igår, vi hade möjligheten att sitta ute med vårt kaffe, efter mockningen och bara njuta, av djur och natur, värme och havsvindar, det var en underbar stund, något att plocka fram i de annars vanligtvis grå dagarna.
När vi sedan gick för att åka hem hade vi solen i ansiktet vilket de lätt röda kinderna vittnade om på kvällen. Underbart!
Jag hade också tänkt att skriva om livet, liv som spirar och växer, när det blir så påtagligt att man kan känna små puffar av liv på sin insida.
Tänk vad ett samtal kan dra ner en, tänkt vad ord kan såra, tänk vad människor kan prata utan att ha en aning.
Föregående inlägg är skrivet i besvikelse, över människors dumdristighet och minimala förståelse för andras väl och liv.
Jag släpper det....tar fram känslan från igår, med solen i ansiktet vänder jag mig mot det mål vi har för i år, LIV ...ett nytt liv...som med RESPEKT ska få se dagens ljus och som ska få födas..
Med solen i ansiktet....!
Till alla nyfikna och alla som vet så mycket!
Ja, jag är gravid! Jodå, så är det, och vet ni, de allra närmaste, de som bryr sig om MIG som bryr sig om OSS, de har fått veta det av MIG.
Alla ni andra som (Sorry) fått ta reda på det själva eller läst lite löst om det eller fått höra det om andra, tredje, fjärde, femte - hands information, verkligen, ledsen för det! Men ni ingår tydligen inte i den krets av individer som det är värt att nämna något för!
NEJ, jag ska inte föda om 8 veckor!
JA jag är stor såsom OM jag skulle detta, men JAG borde ju veta när barnet ska titta ut..eller?
JA det är min man som är pappa.
NEJ jag är inte i dåligt skick och NEJ jag behöver inte söka hjälp.
Ta hand om era ena graviditeter, ert glappande munläder och släpp allt skvaller någon gång så ska ni se att era egna liv kanske kan bli lite berikande också!!!
Och JA..
VI är jätteglada tack så hemskt mycket!
Så...nu kan ni sluta spekulera och återgå till era egna inskränkta tråkiga pissiga liv av skvaller och baktaleri.
Vad gör en människa klädd?
Som hundmänniska är jag klädd med fickorna fulla av bajspåsar, utan dessa funkar det ju liksom inte!
Hunden bajsande en stor kladd utanför hippa restaurangen med stora fönster där alla kan se just min hund uträtta sitt väldiga behov _är inte kul_och ännu mer om jag inte har den där påsen med.
Som hästmänniska överlever jag inte utan mina blundstone och något på huvudet, och då menar jag inte hjälm! keps eller mössa, det är melodin.
Om man lägger samman sina behov av att vara klädd får man fram personligheten har jag förstått, så..
min personlighet skulle då vara följande:
Kvinna iklädd arbetskängor, stickad mössa med fickorna fulla av bajspåsar, det är jag det!
Lycka
Lycka.
Småland
Alla sinnen skärps och överkänsligheten är på topp.
Dofter, ljud, ljus och irritationsmoment, saker som jag brukar skratta bort blir STORT och jag hade gärna kastat av både en och två från gårdagens reseupplevelse.
VARFÖR tror folk att ALLA i vagnen vill veta ALLT om deras privatliv? SPARAR folk dessa samtalen till tågresan?
VARFÖR, när man ätit klart sin måltid, tror man att någon ANNAN ska plocka bort den smetiga högen av skräp som blir över och ligger över hela det lilla bordet?
VARFÖR har man ringsignalen på mobilen HÖGT så det skär igen kropp och själ?
VARFÖR engagerar man sig inte i sina barn utan låter dom springa vind för våg i flera timmar!!??
VARFÖR bokar man inte platsbiljett om man nu tänker FIGHTAS för en sittplats som man inte ens betalt för?
SUCK!
Men men, fram kom jag, på plats är jag och allt är som vanligt, mkt att göra, god mat och glada människor, det överväger allt :-)
Tungt och lite jobbigt att lyfta hästben men än så länge går det, jag får väl utveckla någon form av hissanordning.
Idag ska solen anlända, det gör genast livet lättare och klistrar med automatik på ett leende i mitt ansikte. I morgon är det dax igen, tågfärd hem.
Humle
"Om lena kvinnolockar ej förgylla
vår huvudgärd och dofta oss till ro,
med humleknopp vi våra örngått fylla
och slumra tungt som björn i vinterbo."
Ur Humlevisa av Erik Axel Karlfeldt (Fridolins visor och andra dikter, 1898)