Rymma
Ingrid brukar kalla det "Gå på Toaletten"
Precis i början på vår bekantskap stöttade hon mig otroligt mkt i frågan om Kärlek, eller ja, avsaknaden av just Kärlek, och det är en fråga som också idag är fruktansvärt jobbig att komma in på.
Det ligger så mkt bakom, så många olika faktorer spelar in och jag har inte svaren, någonstans.
Här kom då Ingrid in och talade klokt, långsamt och sakligt, redde ut begrepp för mig som jag inte ens visste att jag var delaktig i samt fick mig att processa igenom en situation som jag ALDRIG i livet skulle göra utan att hon höll kniven på min strupe, frågan, "Älskar du mig"
Svaret jag fick gjorde inte situationen lättare då planen i sig aldrig skulle kunna genomföras så .... men i alla fall.
Att gå på Toa
Begreppet myntades under ganska muntra former då det uppdagades att jag ALLTID behövde gå på Toa när det närmade sig kärnan i diskussionen.
Detta följde med och blev ett allmänt känt begrepp och används också idag, på våra utbildningar
"Jaha, där gick hon på dass"
Varför kommer dessa funderingar upp just nu?
Kan man ju undra..men under mitt Heliga morgonkaffe, min morgonstund och funderarstund kom jag här och nu på...
Att jag gör inte så!
Jag stannar i det!
Jag stannar Här!
Det känns SKIT just nu och något är INTE ok och ändå..stannar jag kvar i känslan av Illamående och olust, jag lämnar det inte och går iväg, jag stannar kvar och känner efter.
Något..som jag aldrig skulle göra annars, aldrig, aldrig aldrig.
Det kan tyckas vara beklämmande att rota i sådan sörja men jag måste förstå, måste inse och acceptera, måste ha en UNDERSTANDING för skeendet för att kunna ta in det och använda mig av det....strukturerat...på plats.
Bit efter bit.
Är det skillnaden av att vara Omtyckt? som gör sig gällande..eller kanske sättet som jag är Omtyckt på? Eller...värdet i projektionerna som faktiskt är ganska så klara!........?
Jag blir nog bara mest förvirrad..men en sak är säker...smita på Toa det vill jag inte, behöver inte, jag sitter bra där jag sitter, med eller utan dessa förbannade olustkänslor som ligger som en grå jävla filt över mig, så sitter jag här. Ganska lycklig ändå.
Precis i början på vår bekantskap stöttade hon mig otroligt mkt i frågan om Kärlek, eller ja, avsaknaden av just Kärlek, och det är en fråga som också idag är fruktansvärt jobbig att komma in på.
Det ligger så mkt bakom, så många olika faktorer spelar in och jag har inte svaren, någonstans.
Här kom då Ingrid in och talade klokt, långsamt och sakligt, redde ut begrepp för mig som jag inte ens visste att jag var delaktig i samt fick mig att processa igenom en situation som jag ALDRIG i livet skulle göra utan att hon höll kniven på min strupe, frågan, "Älskar du mig"
Svaret jag fick gjorde inte situationen lättare då planen i sig aldrig skulle kunna genomföras så .... men i alla fall.
Att gå på Toa
Begreppet myntades under ganska muntra former då det uppdagades att jag ALLTID behövde gå på Toa när det närmade sig kärnan i diskussionen.
Detta följde med och blev ett allmänt känt begrepp och används också idag, på våra utbildningar
"Jaha, där gick hon på dass"
Varför kommer dessa funderingar upp just nu?
Kan man ju undra..men under mitt Heliga morgonkaffe, min morgonstund och funderarstund kom jag här och nu på...
Att jag gör inte så!
Jag stannar i det!
Jag stannar Här!
Det känns SKIT just nu och något är INTE ok och ändå..stannar jag kvar i känslan av Illamående och olust, jag lämnar det inte och går iväg, jag stannar kvar och känner efter.
Något..som jag aldrig skulle göra annars, aldrig, aldrig aldrig.
Det kan tyckas vara beklämmande att rota i sådan sörja men jag måste förstå, måste inse och acceptera, måste ha en UNDERSTANDING för skeendet för att kunna ta in det och använda mig av det....strukturerat...på plats.
Bit efter bit.
Är det skillnaden av att vara Omtyckt? som gör sig gällande..eller kanske sättet som jag är Omtyckt på? Eller...värdet i projektionerna som faktiskt är ganska så klara!........?
Jag blir nog bara mest förvirrad..men en sak är säker...smita på Toa det vill jag inte, behöver inte, jag sitter bra där jag sitter, med eller utan dessa förbannade olustkänslor som ligger som en grå jävla filt över mig, så sitter jag här. Ganska lycklig ändå.
Kommentarer
Trackback