Ett nytt kapitel påbörjas

Jag skriver ett nytt kapitel i min bok. Det kapitel jag nu lämnar handlade om förnedring. Förnedring och rotlöshet.

Dominerande svårtolkade ord blandat med krävande gengälder.

Svårt bittert och olyckligt.

Nej jag gråter inte i kudden, det har jag aldrig gjort, om man bryr sig om mig vet man när jag gråter och när jag skrattar.

Vet man inte det känner man mig ej.

Förnedring i sin gravaste form, att nyttja vetskap för att såra så blodigt som möjligt. På dessa sår kan det inte ens bildas ruvor, detta är sår som aldrig läker, alltjämt blödande. Svidande.


Förnedrande

För att tryckas ner, sätta på bojor, stänga in något man inte kan hantera, slå med ord. Slå hårt...mycket hårt med ord...så djupt det bara går.

Förnekande.

Förnekandet är stort. Massivt. Tryckande och



SVART

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback