Arbetsro

Skaparkraft.

Endast den kreativa vet vikten av ovanstående.

Endast den kreativa vet frustrationen och sorgen, de inbrända tankarna som smulas och sveps bort av avbrott avbrott avbrott.

Koncentration är en konst som man tränar upp, underhåller varje gång man nyttjar dess kraft, som stärks varje gång man återigen lyckas genomföra ett arbete i omgivning av Brus. Mer eller mindre Brus.

Sen har vi respekten.

När respekten för koncentrationen, utifrån bryts, så att avbrotten omigen och omigen uppstår, försvagas inte bara kraften av koncentrationen, inledningsvis skärper man den ju, går ännu längre in i sitt jobb, dyker ner och försöker krampaktigt hålla sig kvar i sitt skapande oavsett störande brus på utsidan, men..

Respekten som ej visas är också den som får frustrationen att växa.....

Elektriciteten sticka tusen nålar i skinnet från insidan, musklerna att spännas och magen att krampa. Om igen när bruset ökar, om igen.

Resultat av kreativitet utövad i brus som detta blir inget annat än högpresterande...i ca: 10 minuter. I ALLA de andra timmarna där man kämpar för att nå tillbaka till sin koncentration som nu mest gör fysiskt ont blir resultatet SKIT.

Och då sjunker per automatik självförtroendet.

Värdelösa jag som inte ens kan skriva. Skapa. Göra.

Lugn och Ro?

Arbetsro?

Skaparkraft?

Kreativitet som kanske vågar sig fram igen?


Skulle inte tro det va.






*







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback