Långa dagar

Det blir långa dagar här i Österrike. Vädret är fantastsikt, utöver det vanliga. Igår gick vi uta jackor i solen och bara njöt.

Jag blev sjuk, riktigt jäkla illa sjuk, en Infektion tog tag i mig och däckade mig totalt, jag har legat i flera dagar nu, men igår, på grund av avbokade jobb, packades jag noga ner i bilen av Ingrid, Michi och Vilse, sen bar det av mot Nibelungengau, mitt absoluta Österrikiska Favoritområde.

Kolla här!

http://www.wachau.at/donau/portal/?id=31927

Marie Louise sa till mig, jag tror att det nu är två år sedan, Carola, jag ska ge dig information och det gjorde hon.

På en papperslapp som är väl glömd idag, blev det nerskrivet information om Nibelungen och jag, i min stress ögnade bara igenom den och glömde bort, men jag kunde ändå inte släppa tanken på detta verk, denna historia som rörde mig djupt, trots att jag ÄN idag inte vet ett dugg om det.

Marie Louise sa, i denna historia hittar du de svar du behöver, sök inte mer, läs det och låt det komma till dig.

Jag är väl berest i Österrike, det finns inte många platser jag ej besökt. Området runt Wachau är FANTASTISKT, magiskt, förtrollande, men det är ändå Ybbs, som stulit mitt hjärta.

Kanske vägen geografiska placering gör sitt till då den leder uppåt, mot en kär plats, kanske är det Donaus mäktiga varande som griper tag i mig och håller mig i ett konstantillstånd av förälskelse i platsens rosa kvällssken.

Kanske, är det något helt annat.

Anyway.

För två dagar sedan insåg till och med jag att det var ryggläge som gällde. SOV blev jag tillsagd.

Jag kunde det en stund men hörde hur mina vänner diskuterade platsen för vårt Centers befinnande. Var ska vi leta gård någonstans?

De tittade på mig och skrattade, jag har ett förälskat ansikte och det var kanske det, kanske Ingrids starka Intuition, som avgjorde, låt oss söka plats i Vindistriktet!

Jag slog upp Wachau på Internet och döm om min förvåning när jag möts av informationen, att Ybbs, Melk och Wachau bland annat, ingår i området som kallas Nibelungengau (Område)

Alla blev tysta när jag berättade om min papperslapp med Historien nertecknad och jag ringde genast min kära vän Marie Louise, javisst! sa hon, så är det, jag visste svaret skulle komma någon dag.

Så..i bilen packades jag igår, med feber och kuddar, filtar och glädje, jag skulle ÄNTLIGEN få komma ut lite.

Det spirade en känsla som svag elektricitet, men jag måste erkänna att febern gjorde sitt, dock vetskapen om att jag skulle få se, kanske känna på Donau, det var nästan övermäktigt. En sådan stund vill man dela med någon man Älskar, och det gjorde jag, dock endast i tankarna.

Och visst var det precis så fantastiskt som jag önskat, med sol, med vin, med slott, med Donau och med allt annat vackert och så otroligt känslosamt som man bara kan tänka sig.

Det blev en underbar dag, och visst, vi har hittat området där vi vill vara bo och jobba, det finns inga tveksamheter. Nu väntar vi på att gården, slottet, kojan, borgen gör sig redo för att visa sig, vi är många som är beredda på den nya fasen i våra liv, att hitta platsen som är till för oss.

Tack för en FANTASTISK dag igår!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback