Gamla möten blir som Nya

Det är fint att möta gamla vänner, beroende på vilken ställning de haft och ägt i ens liv, vilken roll de spelat på ens teaterscen, vilka roller man spelat mot och för varandra, så hänger så många kvar, det lyser liksom igenom.

Det är en skillnad på gamla, riktigt gamla vänner från barndomen och vänner som man fått på vägen, de riktigt gamla vännerna försvinner aldrig från ens mönster, vad som än hänt, och är det inte fascinerande hur lätt man faller in i sina gamla roller igen, bara genom att vara bredvid eller genom att höra någons röst.

Ibland och oftast har år och tid ingen som helst betydelse, det kan vara som igår.

Jag gillar det Naiva i upptäckandet av nya roller då man ju färgas av det livet ,man lever, men jag gillar också upptäckten av att egentligen, har inte något, inte ett dugg hänt sen sist.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback