JAG

Vid andra koppen kaffe inträder något mystiskt.

Hjärnan vaknar.

Innan dess är det stört omöjligt att ens tänka på att tänka.

I de sällsynta fall det kanske skulle ske

Ramlar det ur mig ord känslor och tankar som är fullkomligt ocensurerade

För de bara är
och kommer rakt ut ur min själ
som ett fiskstim i perfekt koordinerad rörelse

Och så är tillfället förbi

Om jag inte sparar på orden, tankarna, känslorna i form av svart på vitt som här

Är de försvunna innan jag ens hinner tänka efter vad jag tänkte på egentligen.

Dagens tankar är djupa.

Jag har blivit sårad.

Fruktansvärt djupt och innerligt sårad.

Av människor jag trodde var vänner.

Insikten som jag fick är total.

Och den har sköljt över mig tidigare och jag har skrivit om det tidigare men nu kanske det äntligen släpper...

Vi väljer själva.

Vi väljer våra ovänner vi väljer att bli sårade, vi väljer att känna oss utsatta och vi väljer att känna oss glömda.

Vi väljer helt enkelt själva.

"Den som säger så har aldrig lidit"

Ok?

Det är möjligt.

Vad är att lida?

Om man ställer det i relation eller jämför med grannen så har jag kanske inte det.

Om jag utgår ifån MIG mitt JAG och MIG SJÄLV...

Så kanske jag haft ett helvete..

Men om jag väljer att se det som lärdomar, läxor och NÖDVÄNDIG REKVISITA för mitt liv på MIN teaterscen...så ser jag..

Att även allt  det  hade en mening.

För jag har lärt mig av allt.

Det kallas erfarenhet.

Och livssituationer är till för att levas, läras, göras.

Och vänner...ska man vara rädd om...ja..

Men jag har också rätt att välja bort de som inte längre är ok, de som ljuger snackar skit och helt enkelt inte passar mig längre, det ÄR OK att göra slut med folk!

Men jag behöver inte låta bittert hat bränna itu mig....jag behöver inte reta mig på personer, jag behöver inte känna skadeglädje eller ironisera deras nedgång, jag behöver inte njuta av förfall och konkurs, jag behöver inte ta IN PÅ MIN INSIDA de dåliga sakerna när jag inte vill ha med dom bra sakerna att göra!

Förnekar jag en människa är hon förnekad. Punkt. Då har jag släppt henne totalt.

Det är min insikt, för annars jar jag ej släppt, annars VILL jag ha fortsatt kontakt, antingen eller, inte både och, för DET tar av energi som jag kan ha till mycket, mycket bättre saker.

Mig, min familj, mig själv, mitt jobb och MIN fritid! Samt de vänner (Även om de är få) som jag har.

Jag kan ha bekanta, men "nästan-vänner" eller fd. ovänner som fortfarande finns i periferin, nej tack, det får vara, de finns ej längre.

Idag är en rensningsdag..

Jag släpper och jag känner att det faller tungt. Där var nog fler kvar än jag trodde.

Kompostering är nyttigt, det kommer alltid nya vackra blommor att bekanta sig med.

Dramat på denna scen är över för denna gång.

Jag fyller luckorna med något mycket bättre.


Sol, ljus, frid, harmoni, vänskap, lycka, ÖVERFLÖD och....Liv!





Härlig Lördag!