Arbetsro
När Inspirationen tryter, tänker jag, snälla ge mig inspiration!
Det är lättare sagt än gjort, Inspiration kommer när det kommer, när kugghjulen är oljade och glider åt sina håll på bestämd tidpunkt.
När Inspirationen ÄNTLIGEN flödar tänker jag, snälla, ge mig Arbetsro, det gäller ju att passa på, eller hur.
Hur många timmar Inspirationen håller i sig vet jag aldrig, det är något som jag aldrig försökt styra över, antingen finns den eller ej, något halvhjärtat jobb, har jag lärt mig, är ju inte ens lönt att tänka på.
Inspiration och Arbetsro i samklang, är det en Utopi?
OMÖJLIGHET?
Igår satt jag och redigerade kursmaterial i 7 timmar. Ögonen fullkomligt blödde och glasögonen står ej att finna.
Inspirationen flödade, jag visste precis, jag skrev allt det jag ville, men det är TUNGT! det blir JOBBIGT! när jag måste anstränga mig för att hålla kvar inspirationen, som att locka ett barn med godis..."Snälla stanna kvar"
Varför?
Jo när Arbetsron brister så sticker Inspirationen sin kos per automatik, den KAN komma tillbaka men det är sällan sällan det sker, därför la jag extra energi (Som kom från var?) på att vara koncentrerad.
Sen är det inte lätt att hoppa ur och in den skapade koncentrationen, när man är I DEN så är man, då är man I SITT arbete ju!
Jag tror, att den svåraste arbetsplatsen är i hemmet, absolut, och att förvänta sig att det någonsin skulle fungera det....tror jag inte på längre.
Respekt? är det inte alltid om respekt?
Ni som arbetar hemifrån? Hur gör ni? Finns det några Universalknep?
OM det nu är så att man faktiskt har tillgång till ett eget arbetsrum, då kanske det funkar, men när man sitter mitt i lägenheten liksom, så känner man sig först och främst endast i vägen, såklart, då andra vill använda sitt hem som vanligt, sedan störs man som sagt, precis hela tiden, av allt, inte lätt att skapa då!
Bortjobbat blev det i alla fall, 7 timmars intensivt arbete med ett försök till full koncentration, Huvudet känns minst sagt som Bomull idag och Ögonen vill jag inte ens tänka på.
Det är kallt ute idag.
Snö snart?
*
Det är lättare sagt än gjort, Inspiration kommer när det kommer, när kugghjulen är oljade och glider åt sina håll på bestämd tidpunkt.
När Inspirationen ÄNTLIGEN flödar tänker jag, snälla, ge mig Arbetsro, det gäller ju att passa på, eller hur.
Hur många timmar Inspirationen håller i sig vet jag aldrig, det är något som jag aldrig försökt styra över, antingen finns den eller ej, något halvhjärtat jobb, har jag lärt mig, är ju inte ens lönt att tänka på.
Inspiration och Arbetsro i samklang, är det en Utopi?
OMÖJLIGHET?
Igår satt jag och redigerade kursmaterial i 7 timmar. Ögonen fullkomligt blödde och glasögonen står ej att finna.
Inspirationen flödade, jag visste precis, jag skrev allt det jag ville, men det är TUNGT! det blir JOBBIGT! när jag måste anstränga mig för att hålla kvar inspirationen, som att locka ett barn med godis..."Snälla stanna kvar"
Varför?
Jo när Arbetsron brister så sticker Inspirationen sin kos per automatik, den KAN komma tillbaka men det är sällan sällan det sker, därför la jag extra energi (Som kom från var?) på att vara koncentrerad.
Sen är det inte lätt att hoppa ur och in den skapade koncentrationen, när man är I DEN så är man, då är man I SITT arbete ju!
Jag tror, att den svåraste arbetsplatsen är i hemmet, absolut, och att förvänta sig att det någonsin skulle fungera det....tror jag inte på längre.
Respekt? är det inte alltid om respekt?
Ni som arbetar hemifrån? Hur gör ni? Finns det några Universalknep?
OM det nu är så att man faktiskt har tillgång till ett eget arbetsrum, då kanske det funkar, men när man sitter mitt i lägenheten liksom, så känner man sig först och främst endast i vägen, såklart, då andra vill använda sitt hem som vanligt, sedan störs man som sagt, precis hela tiden, av allt, inte lätt att skapa då!
Bortjobbat blev det i alla fall, 7 timmars intensivt arbete med ett försök till full koncentration, Huvudet känns minst sagt som Bomull idag och Ögonen vill jag inte ens tänka på.
Det är kallt ute idag.
Snö snart?
*
Kommentarer
Postat av: EMELIE
ha en supertrevlig dag:)
Postat av: Jenny
Energin....kan komma från många håll ;).
Arbeta hemma var det ja. Det är inte lätt, har jag fått lära mig nu. Jag behöver full koncentration på vad jag gör, varje sekund är dyrbar. Jag har svårt att koncentrera mig i vanliga fall, och när jag inte får vara ensam (kanske därför jag vaknar så tidigt, för att jag Ska kunna vara ensam?) så kan jag lika gärna lägga ner allt. För respekten från andra - den är obefintlig.
Vilket är jävligt illa, jag försöker ju bara försörja mig.
Lite respekt, är det för mycket begärt?
Trackback