Edith 1 vecka idag

Så fort det går............................


Så kommer jag att säga om 18 år också....


Så fort det gick...........................



Jag tittar på stora flickan som är 17 i år, och tänker just den frasen...var tog alla åren vägen liksom?



Nu har det gått en vecka sedan lilla Edith föddes, eller ja, inte riktigt än, men i just denna stund för en vecka sedan blev jag hämtad av läkaren från Förlossningen och blev förd till ett rum för att byta om...medan jag i lite halvpanik sms:ade Simon o skrev...................................Oj, det blir visst idag!


Lilla Edith..

Eller kanske...väldigt stora..hon känns gammal och vis, precis som jag trodde att hon skulle vara och bli. Hennes ögon är djupa mörka och fulla av svar.

Jag är LIV säger hon, och hon visar oss ständigt hur LIV ska levas. Avslappnat, med rutiner och mkt sömn *skratta*


Njut av livet säger Edith


Hela veckan går till att träffa sin släkt och sina livs mentorer, det är bara helt underbart att se hur vilken stressad människa som helst bara smälter och saktar ner med en bebis i famnen



Dagens fråga blir såklart...




Hur njuter ni av livet?





*













Kommentarer
Postat av: kats

måste vara underbart att bli mamma (ursäkta;-)) på äldre dar:-) med dina och din mans erfarenheter av livet mm

Tror man njuter på ett helt annat sätt nu ... man tog nog livet för givet när man var yngre och när jag fick barn... även om jag inte var purung när jag fick mitt första...



Fortsatt må gott allihopa

2008-07-29 @ 20:13:11
Postat av: Lina

Hon är så fantastiskt vacker er lilla tjej, jag ser verkligen fram emot att träffa henne.



Det är vansinnigt vad tiden går fort, jag vet hur du känner. Det känns som att det bara var några dagar sedan jag såg Li för första gången, med sina knubbiga små hände och genomkloka ögon, idag hinner jag knappt ifatt henne när hon drar rally genom lägenheten. I Lördags sa hon sitt första ord, vilket, värmande nog var Mamma.



Vissa stunder saknar jag när hon var sådär försvinnande liten, kunde ligga i soffan med henne på bröstkorgen i flera timmar, nu har hon inte tålamod att gosa med mig i mer än 30 sekunder (mamma upp i dagen?) fast istället får jag njuta av hennes underbara skratt och enorma livsenergi.

2008-07-30 @ 09:53:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback