Tungt

Kvällen är tung. Natten är kvav. Liten vill ut. Hon tar spjärn på alla håll och kanter och med alla menar jag precis, alla håll. I revben, på urinblåsa, neråt, i sidan, aj aj aj..jag är ett enda stort blåmärke.

Ont är bara förnamnet och enda gången hon är bekväm är när jag ligger på sidan med armarna över huvudet. Då får hon plats. Nästan.

Minsta lilla stress så drar magen ihop sig och hon protesterar högt kan jag lova. Det gör ONT då.

Jag är trött. ögonen tunga, men hjärnan överarbetar. Jag vill jobba men kan inte sitta upp.

Nu är det snart NU.


Dagar räknas.



*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback