fundering

Kan man alltid ha det bra?

Kan allting alltid vara vitt?

Höga vågor djupa dalar.

Är vågen upp beroende av hur djup dalen är?

Kan vi relatera till oxh förstå en uppsvng om vi inte varit nere o vänt?

Kan det bli som ett missbruk, att man om och om igen dyker för att komma så högt som möjligt?

Hur får man det att plana ut och om det nu planar ut var tar alla upplevelser vägen? Det vi ska lära oss på livets väg?

Är det inte bra att lära sig om både högt och lågt?

Kan man vända på det och säga det som är ner är bra och det som är upp är också bra?

Hur lär vi oss att se positivt även på det som vi inte egentligen vill ta del av? Eller VILL VI kanske ta del av det negativa, hur kan vi inte vilja det för om vi inte ville det skulle det väl inte ske eller?

Dagens fråga.

Hur hämtar ni positiv kraft från botten?









Kommentarer
Postat av: Suss

Well... Man kan alltid ha det bra, men man lever ganska tråkigt för efter ett tag glömmer man det dåliga så man glömmer även hur bra man har det. Jag brukar kalla det mellanläge. Vissa trivs där o lever hela sina liv där... medan andra trivs bättre i topparna och är därav mer som berg och dalbanor.



Saken är att man inte känner så mycket av någonting när man hamnat i mellanläget... det bara rullar på liksom.... ett år går som i en handvändning och när man tänker efter skulle det lika gärna kunnat vara en dag.. för alla dagar var i princip lika dana, bara olika årstider eller olika kläder....







Det är iaf min teori...



Även om jag inte tycker om o vara nedstämd föredrar jag bergochdalbana före mellanläget.

Postat av: M E

Its like nowone here.

2008-11-02 @ 21:33:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback