Nu ska jag kasta stenar

Och på den krokiga vägen som jag har framför mig ska jag ta upp, sten efter sten och kasta dem en bit, för att steg efter steg följa min känsla av rätt och riktig väg att gå.


Så småningom kommer denna vägen också att räta ut sig och med mig har jag en hel del nya erfarenheter, känslor, tankar och funderingar som hjälper till att skapa det liv som ligger vid mina fötter och som bara väntar på att jag ska beträda det.


Första stenen är kastad. Den ledde mig rakt fram i en famn.



Kommentarer
Postat av: Emelie

Låter som en bra idé.

Håll fast vid den.

Postat av: Maria

visst är det så att man uppskattar aldrig nåt så mycket som när man håller på att förlora det

eller när man redan har förlorat det?



Eller när man får nåt man gillar, skulle man nästan göra allt för att få det igen?

sen finns det saker man absolut inte vill ha och inte vill testa heller.



Jag vet hur det känns att sitta där

jag vet hur det känns att inte få nåt svar längre

när någon blir kallare än kallast.

Jag vet hur det känns att sopa upp "skiten"

efter någon annan.

Jag vet hur det känns att tycka att livet är underbart fantastiskt.

och jag vet också hur det känns när det inte är så underbart.



Som en spiral, snurras det,snurras, snurras....

2008-09-15 @ 22:29:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback