JAG

Sinnesro, lycka och existens


Att vara två.


Att aldrig, i hela sitt liv, fått ha en kvinnlig vän, bara fått tråna..

Till att äntligen..få stoppa näsan i armhålan på Fröken, gjorde Prometido så utomjordiskt glad..så sinnligt lycklig, så existensiellt fridfull..att jag egentligen skulle kunna gråtit av glädje..



Tvåsamhet..någon att luta sig mot, gosa med, klia sig på, bli masserad på ryggen av, springa ikapp med, äta med, sova med..älska.

Det..är sinnesro, lycka och existens.


Och jag..hade modet att äntligen ta steget ut.