Släppa

Med tanke på Linas senaste kommentar, med tanke på mig själv, min omgivning och det jag är i just nu.

Vad skulle hända,

om just du

DU här och nu, bara skulle släppa

Bara precis släppa ALLT

Och bara vara

Och inte låta dig koordineras av NÅGON eller något

Inte låta dig PÅVERKAS av någon eller något

Bara som vatten på en gås

låta allt rinna av dig

och VILA i sanningen

Att ingenting

kan påverka DIG

Så länge du inte LÅTER det påverka dig!?


Hur skulle det bli just DÅ?




Kommentarer
Postat av: Jenny

Kaos?

Postat av: svansen

Vilken fin häst du har!

2009-03-25 @ 12:08:36
URL: http://svansens.se
Postat av: Maria

Just nu kan jag inte sätta mig in i att släppa allt, men visst hade det varit befrielse. Frågan är väl lite om man VILL släppa allt med, i mitt liv finns det så många delar som jag är oerhört stolt över och värdesätter högt. Mitt "problem" har ibland även varit att jag har låtit kommentarer eller konflikter rinna av mig, medans den andra parten inte gjort det, vilket då har byggts på hos denne. Vad jag lärt mig är att bli bättre på att ta andras åsikter på allvar, promota mig själv bättre, be om hjälp eller stöd och inte anta att andra faktiskt kan lösa konflikter. Samt att faktiskt känna efter i mig, vem jag är, även om man får skit och blir baktalad så vet JAG vad jag gjort, var jag står och vad som faktiskt hänt. Jag tänker faktiskt inte förlora tron på människor, trots allt skulle jag aldrig vilja leva eller jobba utan dem. alla har vi olika utgångspunkter och liv. Jag LEVER mitt liv. Jag faller, men jag reser mig. Att vara stark handlar om att LEVA, att vara stark handlar inte om att aldrig falla, det handlar om hur man reser sig, och ATT man gör det.



Gråt inte över någon som aldrig skulle fälla en tår över dig. Gråt inte över en enda jävel, för de är inte värda det. Jag är faktiskt bättre än så. ;)



"Ibland måste man göra saker som man egentligen inte vågar göra, annars är man ingen människa - bara en liten lort."

2009-03-25 @ 14:22:25
Postat av: Ylva

Om jag skulle göra det så tror jag att det hade blivit hur bra som helst. Bortsett från en sak. Jag har ingenstans att ta vägen. Jag skulle behöva en plats att göra detta på. Med människor omkring mig som låter mig göra just detta. Jag önskar jag kunde säga att jag skulle klara mig själv, men en sådan sak är ett jätteprojekt för mig. Den första tiden behöver jag just en viss sorts folk omkring mig för att våga. Jag skulle bryta ihop totalt om jag släppte allting just precis nu. Och det är lite för farligt, lite för riskabelt. Jag behöver ett skyddsnät att få falla tillbaka på om det behövs. Men jag har ingen aning om vart sådanna skyddsnät finns någonstans.

2009-03-25 @ 23:09:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback